Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Academia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Accent—Accessorisk
40
menas ökningen av månens
hastighet i dess rörelse kring jorden.
Denna månens s e k u 1 ä r a A.
upptäcktes av Halley i början av
1700-t. vid jämförelser mellan
äldre månförmörkelser och nyare
iakttagna. Laplace ådagalade
1787, att hastighetsökningen
beror på den fortgående
minskningen i jordbanans excentricitet.
Så länge denna minskning pågår,
minskas också månens omloppstid.
Accent [akse’nt], betoning,
tonvikt. I grammatiken talas
företrädesvis om tryckaccent,
framhävandet av en stavelse
genom större intensitet i uttalet.
Den kan i svenskan delas i tre
grader: h u v u d t o n, t. ex.
första stavelsen i kalven; stark
biton, t. ex. andra stavelsen i
kalvstek; svag biton, t. ex.
tredje stavelsen i kalvarna. Ordet
kalvstek säges ha grav (tung)
accent, kalvarna och kalven
akut (skarp) accent. — Om
huvudtonens plats i olika språk
må nämnas, att den i regel i
ungerskan, tjeckiskan och finskan
vilar på första stavelsen, i
polskan på näst sista, i franskan
på sista; i spanskan och
portugisiskan på en av de tre sista,
i italienskan på en av de fyra
sista, oftast näst sista; i tyskan
och de nordiska språken oftast
på den första. För engelskan
och ryskan kan knappast någon
regel givas. Jfr Diakritiska
tecken. — I musiken
betyder A. ett starkare betonande
av vissa toner 1. ackord. Den
rytmiska 1. metriska A.
sammanhänger med taktarten, i
det de olika taktdelarna få
huvudaccent, biaccent 1. bli
obetonade. Avvikelser från den
vanliga betoningen kunna ske genom
synkopfigurer (se S y n k o p) 1.
genom särskilda föredragsbeteck-
ningar: sforzando, r i n
-forzando och tecknen > och
A. Den oratoriska
(estetiska 1. patetiska) A.
sammanhänger däremot med
föredragandet av en musikalisk fras 1. en
text; mot denna A. får icke den
rytmiska A. stå i strid. Se
Frasering, Rytm, Takt.
Accentor [akse’n-], se J är n
-sparv.
Accentue’ra [aks-], betona,
giva tonvikt.
Accentus [akse’n-], den inom
företrädesvis katolska kyrkan
förekommande sång, som av
prästen användes vid recitation från
altaret. Jfr Concentus.
Accept [akse’pt] (av lat.
acci’pere, mottaga),
godkännande; trassatens (växelbetalarens)
skriftliga förklaring på en växel
att på förfallodagen betala
växelbeloppet. Accepten består i att
trassaten skriver sitt namn (med
eller utan ”accepteras”,
”godkännes” e. d.) på växeln, som
därefter även kallas accept. Efter
godkännandet kallas trassaten
accept a’n t. — En bank
beviljar ofta säkra kunder rätt att
på densamma utställa växlar
intill ett visst belopp,
accept-kredit. För växlar dragna på
acceptkredit tager banken en
mindre s. k.
acceptprovi-sion. — Accept a’be 1, som
kan antagas, gillas. — A c c e p
-t e’ r a, godkänna, antaga.
Accession [aksesjo’n], lat.,
tillkomst, tillökning, förvärv.
Äganderättsförvärv, varvid
ägaren av huvudsaken också blir
ägare av bisaken. — A c c e s
-sio n skatalo g, förteckning
över t. ex. ett biblioteks förvärv.
—- Accessionstraktat, en
stats tillslutning till ett mellan
andra stater ingånget fördrag.
Accesso’risk [aks-] (lat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
