Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Admittans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Adolf Fredrik—Adonis
100
födelse i dec. 1746 ökade än mer
fursteparets popularitet. Men
härmed hade A. nått höjdpunkten
av sin bana. Då Danmark allierat
sig med Ryssland, blev Sveriges
trångmål så stort, att
tronföljarens önskningar måste uppoffras.
Rådet tvang honom 1749 att
förbinda sig att under vissa villkor
avstå från sina arvsanspråk på
Holstein och i jan. 1751 att
förlova prins Gustav med danska
prinsessan Sofia Magdalena till
tecken på försoningen. För att
stilla Rysslands oro fick A.
högtidligen förklara sig aldrig
vilja eftersträva ökad makt.
Förbundet mellan hattpartiet och
kronprinsparet var härmed
upplöst. Efter A: s tronbestigning
mars 1751 bildades ett nytt parti,
hovpartiet, med utvidgad
kungamakt som mål. Vid riksdagen
1755—56 led det ett fullständigt
nederlag genom ständernas beslut
att införa den kungliga
namnstämpeln. Konungadömet hade
sjunkit så djupt i vanmakt, att
intet motstycke finnes i vår
historia. Författningen var i själva
verket under denna tid
republikansk. Det revolutionsförsök
som drottningen företog
misslyckades (se Lovisa Ulrika)
och kungaparet utsattes för de
grövsta förödmjukelser. Den
ökade partiförvirringen på 1760-t.
utnyttjades av hovpartiet att
framtvinga smärre ekonomiska
fördelar, men någon ändring av
författningen åstadkoms ej ens, då
A. av kronprins Gustav
förmåddes att genom
regeringsned-läggelse 15—20 dec. 1768 tvinga
mössrådet att sammankalla
ständerna. — Soldatexercis, svarvning
och hovliv voro A:s
huvudintressen. Han var en godmodig man,
ren i seder, med ädelt yttre men
saknade i alltför hög grad energi
och begåvning för att kunna göra
sig gällande.
Adolf Fredrik, församling i
Stockholm, pastorat inom
Uppsala stift. 17,000 inv. Tillhörde
förr Klara församling, fick eget
kapell, S:t Olof, 1674 och blev
egen församling 1773. Från Adolf
Fredrik ha sedermera (1906)
avsöndrats Gustav Vasa och
Matteus’ församlingar. — Adolf
Fredriks kyrka byggdes 1768—1774
(tornet färdigt först 1783) efter
ritningar av K. F. Adelcrantz.
Den har korsform med ett torn
över mitten; bland dess
inventarier märkas altartavlan och ett
monument över Cartesius,
utförda av Sergel. Under 1890-t. ha
arkitekten A. Lindegren och
målaren J. Kronberg utfört ny
dekorering av kyrkans inre.
Adolfi’n kallades under Adolf
Fredriks regering 2-marksmyntet
av silver; en vanligare benämning
var karolin (se d. o.).
Adolf Johan, f. 1629, d. 1689,
pfalzgreve vid Rhen, son till
Johan Kasimir av
Pfalz-Zweibrüc-ken och Karl IX :s dotter
Katarina; generalissimus över svenska
arméerna i Polen och Preussen
1656; i Karl X:s testamente
utnämnd till riksmarsk med säte
i förmyndarregeringen närmast
efter änkedrottningen men
avlägsnad av rådet; levde sedan som
lantjunkare på Stegeborgs slott,
i spänt förhållande till de
styrande på grund av sina
arvsanspråk på Sveriges krona. Sonen,
Adolf Johan d. y., f. 1666, d.
1701, tjänade först kejsar Leopold
I och sedan Karl XII, tills han
avled i fältsjuka i Livland.
Adolfsberg, hälsobrunn med
järnhaltigt vatten, 3,5 km. s. om
Örebro, känd sedan 1700-t.
Ado’nis, i den grek, mytologien
en skön yngling, som älskades av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
