Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Afrika
136
huvudsakligen i kontinentens v.
delar liksom i Kongo-området,
där nederbörden är rik, medan
de ö. delarna till stor del täckas
av savanner. Dessa senare äro
bevuxna med grovt, manshögt gräs
och spridda träd, vilka kunna
bilda en gles skog. Gräset vissnar
och träden fälla löven under den
torra årstiden. Bland
savannernas träd märkes det
tjockstam-miga apebrödsträdet. I floddalar,
som genomskära savannområden,
växer högstammig skog
(galleriskogar). De v. regnskogarna
uppvisa anknytningar med
Syd-Ame-rikas skogar men äro ej så rika
som dessa. Oljepalmen är här
inhemsk. Central-Afrikas kuster
klädas till stor del av
mangrove-vegetation. Kulturväxter,
inhemska i tropiska A., äro bl. a. durra,
ricinusbusken, kolaträdet,
kaffebusken och flera kautsjukväxter.
I s.v. A. utbreder sig Kalaharis
stäpp- och ökenområde, utmärkt
av en mycket säregen växtvärld.
Här finns en mångfald former
med suckulenta blad (t. ex.
Me-sembrya’nthemum-axter), kaktus-liknande Eupho’rbia-axter, växter
med över- 1. underjordiska knölar
samt den märkvärdiga
Welwi’t-schia. S. Kaplandet är rikt på
endemiska arter, särskilt av
släktena Eri’ca och Pelargo’nium, av
vilka många tagits i odling. Här
växer också det vitulliga
silver-trädet. En särställning intager
Madagaskar (se d. o.) med en
stor mängd endemiska släkten
och arter. Jfr Växtgeografi.
— Befolkning. A. kallas med skäl
de svartas världsdel. Den
inhemska befolkningens stora massa
från Sudan i n. till Kaplandet i
s. utgöres av negrer, av vilka
bantunegrerna i stort sett bebo
områdena s. om 5° n. br. och
sudannegrerna anträffas n.
där
om (se Negrer). De lågt
stående hottentotterna och
busk-männen i sydligaste A. torde
vara rester av A:s urbefolkning
liksom också de här och var
uppträdande dvärgfolken. Den n.
delen av kontinenten bebos av
semitiska och hamitiska folk, av vilka
de förra representeras av
abessinierna samt i kustområdena vid
Medelhavet och stora delar av
Sahara och Sudan levande araber
och de senare av berber i n. A.,
egypter omkring Nilen, gallafolk
i och s. om Abessinien, bedsjaer
vid ö. kusten m. fl. Madagaskar
bebos huvudsakligen av
malajiska stammar. Till dessa olika
färgade folk komma européerna,
som i samband med
kolonisations-och kristen missionsverksamhet
trängt fram i alla delar av
kontinenten. Deras antal beräknas
icke väsentligt överstiga 1 mill.
Hela A. har omkr. 135 mill. inv.
— Näringar, handel,
samfärdsme-del. Den mest betydande näringen
är åkerbruk; främst odlas hirs,
durra, maniok, majs, bananer och
jordnötter. Även boskapsskötsel
är av stor betydelse; jakten är
viktig för en mängd stammar,
särskilt i det inre A. Industrien
är föga utvecklad. Av
exportartiklar må nämnas: kautsjuk,
gummi, palmolja och -kärnor,
kopra, bomull, trävaror, socker,
kaffe; elfenben, strutsfjädrar, ull,
hudar; guld, diamanter, kol,
järnmalm. Järnvägar förbinda flera
av de viktigaste orterna med
varandra (se kartan) och
ångbåtsför-bindelser finnas såväl på kusten
som på många floder och sjöar.
Där dylika samfärdsmedel saknas,
användas kameler, oxar, hästar,
mulåsnor 1. åsnor för person- och
bagagetransport samt i vissa
trakter i stor utsträckning bär ar
-karavaner för forslande av varor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
