Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agamoneci ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Agamoneci—Agardh
154
Halskrageödla.
Hit höra bl. a.: Molok 1.
berg-djävul, Mo’loch ho’rridus, en
australisk art med mycket stark
taggbeväpning. ■—- D r a k
ödlor n a, Dra’co, från Ostindien
och Sundaöarna, vackert färgade
djur med av kroppshuden bildade,
hopfällbara och av revbenen
stödda fallskärmar, vilka
utspännas vid djurens hopp från träd
till träd. -— H a 1 s k r a g e
-ödlorna, Chlamydosgu’rus,
australiska former med brokigt
färgad halskrage, som utfälles
för att injaga skräck hos fiender.
På jämn mark gå de långa
stycken endast på bakbenen. Av nu
levande kräldjur ha f. ö. endast
några få ödlor denna förmåga.
Agamoneci’ (grek. a’gamos,
ogift, gi’kos, hem), det
förhållandet, att en växt 1. blomställning
bär både könlösa och tvåkönade
blommor.
Agani’ppe, en åt muserna
helgad källa på berget Helikon i
Grekland, vilkens vatten ansågs
förläna skaldegåva.
Aga’per (grek. aga’pe,
kärleksbevis), kärleksmåltider, som i
den äldsta kristna kyrkan
anordnades i samband med den dagliga
andakten och nattvardens
firande. Deltagarna medförde själva
livsmedel, de fattigaste blevo
undfägnade av rikare trosbröder.
Redan tidigt (jfr 1 Kor. 11: 20
—-22) inträffade omåttlighet i
olika former vid agaperna, som
slutligen (692) helt och hållet
förbjödos.
Agape’tus, ett romerskt
helgon, som led martyrdöden 270,
samt två påvar: A. I, 535—36,
A. II, 946—55.
A’gar-a’gar 1. aga r, ett ur
vissa rödalger från haven
omkring ö. och s. Asien framställt
geléaktigt ämne; användes bl. a.
till marmeladfabrikation, i
laboratorier till näringssubstrat för
bakterie- och svampkulturer.
Agardh, svensk släkt, som på
1700-t. invandrat från Danmark.
— 1. Karl Adolf A., f. 1785,
d. 1859, professoi’ i botanik och
praktisk ekonomi i Lund 1812,
biskop i Karlstad 1835; medlem
av Sv. Akademien 1831. A. stod
först nyromantikerna nära, slöt
sig sedan till den Tegnérska
kretsen, ”Härberget”, men kvarstod
alltjämt på den Schellingska
naturfilosofiens grundval; lysande
som universitetslärare och stilist.
A. har grundat algernas
systematik och gjort ett försök till
allmän systematik genom sin indel-
K. A. Agardh. Pastell av P. Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
