Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agamoneci ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Agaricaceae—Agaricus
156
ning av hela växtriket i fyra,
”naturliga” grupper. Hans be-’
römda Lärobok i botanik (1820
—32) innehåller en märklig
framställning av växternas
anatomi och fysiologi. Som
nationalekonom och politiker förfäktade
A. framsynta idéer. Sitt
biskopskall utövade han med nit. I sitt
teologiska skriftställeri framhöll
han Melankton pà Luthers
bekostnad. Med utgångspunkt från
de kyrkans böcker, som antogos
efter 1809, sökte han med stor
skarpsinnighet bevisa, att svenska
kyrkan ej med skäl kunde kallas
evangelisk-luthersk; hon vore rätt
och slätt evangelisk. Mot de
frireligiösa rörelser, som från
England bröto in över Sverige,
ställde A. sig bestämt avvisande. —
2. Jacob Georg A., f. 1813,
d. 1901, den förres son, professor
i botanik i Lund 1847—79.
Genom flera större botaniska
arbeten, såsom Species, ge’nera et
o’r-dines a’lgarum (1848—1901) och
Theori’a syste’matis planta’rum
(1858), fortsatte A. sin faders
verksamhet inom
växtsystemati-ken. Botaniska trädgården i Lund
är grundad av A. och där är hans
minnesbyst rest.
Agarica’ceae, skivsvampar (en
familj Hattsvampar),
utmärkas därav, att sporerna sitta
på vertikala skivor på hattens
undersida. Viktigaste släkten:
Aga’ricus, Copri’nus (se
Bläcksvampar), Cortina’rius,
Hy-gro’phorus (se
Vaxskiv-lingar), Lacta’rius (se R i s
-k o r), Ru’ssula (se K remi or),
Canthare’llus (se
Kantarel-ler), Mara’smius.
Aga’ricus, svampsläkte (fam.
Agarica’ceae). Hit höra många
av vårt lands vanligaste ätliga
och giftiga svampar.
Flugsvampar (undersläkte Ama-
Stolt fjallskivling.
ni’ta), bland vilka A. musca’rius
med röd, vitfläckig, A. viro’sus
med vit, A. bulbo’sus med vitgul
hatt äro särdeles giftiga. Följ,
äro däremot ätliga:
Fjäll-skivlingar (undersl.
Lepio’-ta) med ofta fjällig hatt, t. ex.
stolta fjällskivlingen,
A. proce’rus; mus s er oner
(undersl. Tricholo’ma), bland
vilka vårmusseronen, A.
gambo’sus, som är vit, och
höst-musseronen, A. persona’tus,
som är violett, äro ansedda som
de läckraste; champignoner
(undersl. Psallio’ta), av vilka de
Ängschampignon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
