Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Akademi
194
läsa för sina lärjungar; därav
namnet Akademien för Platons
skola. Efter hand blev A.
vanligt namn på sammanslutningar
av vetenskapsmän, filosofer och
författare för den högre
bildningens främjande. Märkligast
av dessa äldre tiders samfund är
M u s e i o n i Alexandria,
grundat av Ptolemaios II på 200-t.
f. Kr. (Se Museum.) Efter den
antika kulturens fall förekommo
inga A. av betydenhet, förrän
sådana under renässansen bildades
i Italien. 1460 uppstod i Florens
Accademia Platonica,
främst för att återuppliva
studiet av Platons filosofi. 1582
grundades också i Florens
Accademia della Crusca
(”Kli-akademien”) med uppgift att
rensa italienskan som man
rensar mjölet från kli. Den utgav
1612 en ordbok, som sedan utgått
i flera upplagor. —• Av senare A.
i Italien må nämnas R e a 1 e
Accademia delle Scienze
(1783) i Turin för matematik
och naturvetenskap och
Accademia d e’ n u o v i Lincei
(1847), sedan 1883 erkänd som
officiell vetenskapsakademi. —
Med renässanskulturens inträde i
andra länder följde även där
upprättande av A. I Frankrike
grundades 1635 Académie
Frangaise med uppgift att
skydda och rensa franska
språket. Den ingår sedan 1803 i I n
-stitut de France (sed. o.).
I samma syfte stiftades R e a 1
A c a d e m i a Espanol a (1713)
i Madrid i Spanien. I England
skapades Royal Society of
London (1662) för
naturvetenskaper och matematik. A k a d e
-mie der
Wissenschaf-ten (1700) i Berlin, Tyskland,
och en med samma namn i Wien,
Österrike (1846), hava matema-
Allegori över Svenska akademiens
instiftande. Stick av Condé.
tik, naturvetenskap, filosofi och
historia på sina program. Av
För. Stat:s många A. märkas
Smithsonian Institution
(1848), som är världens rikaste,
samt W ashington Academy
of Sciences (1898), bägge i
Washington. I Danmark
grundades K g 1. danske
Viden-skabernas Selskab 1742
och i Norge Kgl. norske
Videnskabers Selskab
i T r o n d h j e m 1760 samt
V i d e n s k a p s s e 1 s k a p e t i
Kristiania 1857. — I
Sverige grundades 1710
Veten-skapssocieteten i Uppsala,
övriga ännu arbetande svenska
A. äro Akademien för de fria
konsterna (1735),
Vetenskapsakademien (1739), Vitterhets-,
historie- och
antikvitetsakademien (1753), Musikaliska
akademien (1771),
örlogsmannasäll-skapet i Karlskrona (1771),
Göteborgs vetenskaps- och
vitterhetssamhälle (1773),
Fysiogra-fiska sällskapet i Lund (1778),
Svenska akademien (1786),Krigs-
7. — L e x. I. Tr. 18. 5. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
