Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Akademien för de fria konsterna
196
vetenskapsakademien (1796),
Lantbruksakademien (1811),
Samfundet för utgivande av
handskrifter rörande
Skandinaviens historia (1817),
Humanistiska vetenskapssamfundet i
Uppsala (1889), Samfundet De nio
(1913), Humanistiska
vetenskapssamfundet i Lund (1918),
Ingen-j ör s vetenskaps ak ademien (1919),
Längmanska kulturfondens
nämnd (1919) samt
Vetenskaps-societeten i Lund (1919). —
Medlemmarna i A. utses för
livstiden. I vissa A., såsom Svenska
akademien, är antalet bestämt
och nytt inval sker vid ledamots
frånfälle. Nyvald ledamot håller
då vid sitt inträde parentation
över sin föregångare. A: s
sammankomster upptagas i regel
av föredrag, som sedan bruka
tryckas i A:s handlingar. De
vetenskapliga A. hava varit
forskningen till gott stöd.
Genom sina vanligen stora
ekonomiska resurser ha de ofta
förmått träda emellan, där ett
vetenskapligt resultat måhända eljest
icke skulle kunnat utnyttjas.
De vittra A. ha genom
prisbelöningar och understöd
uppmuntrat den litterära
verksamheten. — Konstakademier kallas
dels samfund av konstnärer och
konstvänner till befordrande av
undervisning’ i de bildande
konsterna, dels också de under
ledning av sådana samfund ställda
läroverk, där dylik undervisning
meddelas. De första
konstakademierna bildades under renässansen
i Italien; större betydelse fingo de
först för den eklektiska riktning
inom konsten, som började vid
1500-t:s slut. Den förnämsta av
de akademier, som voro ledande
inom den eklektiska skolan, var
den av carraccierna (se C a r
-racci) 1589 stiftade Acca-
demia degli I n c a m m i •
n a t i (”de på rätt väg gåendes
akademi”) i Bologna. Under
1600- och 1700-t. bildades
konstakademier i de flesta europeiska
länder, i Sverige 1735. En viss,
särskilt i konstens
brytningstider märkbar konservatism
kännetecknar även
konstakademierna, som därför sällan gå i
spetsen för sin tids konstnärliga
utveckling. — Även för den
musikaliska konstens omhuldande finnas
A., vanligen kombinerade med
institut för musikalisk
undervisning, konservatorier. Sådana
finnas i London, Bryssel och
Stockholm (se Musikaliska
akademien). På en del håll ha
musikutövande sällskap tillägnat
sig titeln A. utan att uppfylla för
A. erforderliga villkor, t. ex.
Singacademie i Berlin.
Akademien för de fria
konsterna består, bortsett från
hedersledamöter, av högst 50
svenska ledamöter, endast konstnärer,
vare sig män eller kvinnor.
Dessutom kunna utländska ledamöter
väljas. A. står under ledning av
en preses och firar årligen sin
högtidsdag den 30 maj. Under
akademiens överinseende står
konsthögskolan, som ledes
av en av akademien pä tre år
vald direktör. I detta läroverk
undervisas i teckning, målning,
skulptur, dekorativ konst,
etsning, perspektivritning, anatomi
och konsthistoria. Särskild
undervisning för arkitekter är
anordnad. Lärarna äro 8 professorer
och 4 ordinarie lärare. —
Akademiens byggnad vid
Rödbod-torget i Stockholm, ombyggd
1892—97, innehåller
undervisningslokaler, ateljéer,
samlings- och utställningslokaler
samt bostäder för vissa
tjänstemän. Akademien äger en
konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
