Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Akademiska föreningen—Akaierna
198
samling, ett bibliotek och ett
värdefullt arkiv. — Akademien
inrättades 1735 under namnet
K o n g 1. Ritar akademien,
närmast för att utbilda
medarbetare till slottsbyggets
utsmyckning och omorganiserades 1768
med benämningen Målar- och
bildhuggarakademien.
Det nuvarande namnet infördes
vid 1810 års statsreglering.
Undervisningen omfattade länge
endast teckning och
byggnadskonst; 1856 inrättades en
målarskola, 1861 en skola för
landskapsmålare. Tidvis har
akademien även anordnat
konstutställningar.
Akademiska föreningen,
sammanslutning av lärare och
studenter vid Lunds universitet,
grundad 1830 (stadgar 1831) med
nationerna som huvudmän.
Föreningen har sedan 1851 egen
byggnad, utvidgad 1880 och 1911,
med läslokaler (Ateneum),
festvåningar, restaurant,
teatersalong, klubb- och bostadsrum.
Fastighetens vicevärd är edilen,
utsedd av föreningen. Föreningens
högsta ledning handhaves av
överstyrelsen, vari nationerna
representeras av sina deputerade.
Akademiskt bildade kvinnors
förening, stiftades 1904 med
uppgift att verka för akademiskt
bildade kvinnors likställighet
med män med samma kompetens.
Rätt att bliva medlem äger varje
Akademiska föreningens byggnad i
Lund.
svensk kvinna, som vid
universitet eller högskola i Sverige
avlagt annan än blott förberedande
examen. A. räknade 1921 omkr.
270 medlemmar och är ansluten
till International
Federation of University
W o m e n.
Akademi’sterna, benämning
på de författare, som mot
nyromantikerna försvarade den av
Svenska akademien gynnade
fransk-klassiska smaken. Se N y
-romantik.
Akai’a, ett på Peloponnesos’
n. kust beläget, forngrekiskt
landskap, vars urspr. namn var
Aigi’a-los och befolkning joner. Dessa
fördrevos efter den doriska
folkvandringen av akaierna (se
d. o.), efter vilka landet fick
namnet A. Då romarna 146 f. Kr.
underkuvade Grekland, kallades
detta som romersk provins A. —
Numera är A. jämte Elis en
no-marki. 255,000 inv. Huvudstad:
Patras.
Akai’erna 1. akéerna voro
under Greklands heroiska
tidsålder troligen den talrikaste av
de 4 helleniska stammarna, ty
Homeros betecknar med detta
namn samtliga greker. Efter den
doriska vandringen slogo sig
akaierna ned i Aigialos (se
A k a i a) och undanträngde dess
joniska befolkning. De bildade
där ett statsförbund, det ak a i
-ska förbundet, bestående
av 12 småstater eller städer.
Länge saknade detta politisk
betydelse på grund av Spartas
hegemoni, och först sedan det
makedoniska riket på 300-t. f.
Kr. krossat Greklands frihet,
hade det en kort storhetstid.
Omkring 280 f. Kr. bildades ett nytt
akaiskt förbund, som sökte inom
sig samla alla Peloponnesos’
stater till skydd för friheten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
