Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Alexander
254
1878, som avhände Ryssland en
stor del av krigsbytet, avkylde
i någon mån det goda
förhållandet till Tyskland och Österrike
(”trekejsarförbundet”) men
förtog det icke. I det inre
genomförde A. en mängd reformer, den
viktigaste av dem upphävandet
av livegenskapen 1861, som
förskaffade honom namnet
”Tsarenbefriaren”. En pågående radikal
rörelse, de s. k. nihilisternas
terroristiska kampanj, lät sig icke
nöja därmed, och innan A.
hunnit genomföra en dryftad plan på
en författningsändring i liberal
riktning, blev han av
terroristerna mördad 1881. — 3. A. III,
f. 1845, d. 1894, uppsteg på
tronen vid faderns (A. 2) död och
tog mordet till anledning att slå
in på en reaktionär väg. Han
förklarade sig vilja stärka och
försvara autokratien och började ett
fälttåg mot nihilisterna, vilka
uppspårades, fängslades och
förföljdes med hänsynslös
våldsamhet. Bestämmande för hans
inrikespolitik blev valet av den
all-ryskt reaktionäre
Pobjedonost-sev (se d. o.) till den heliga
synodens generalprokurator.
Utrikespolitiskt blev A:s regering
betydelsefull genom avslutande av
den allians med Frankrike, som
varit grundvalen för de senaste
årtiondenas storpolitik. A. var
förmäld med Kristian IX :s av
Danmark dotter Dagmar, såsom
kejsarinna kallad Maria
Feodo-rovna, f. 1847, efter världskriget
bosatt nära Köpenhamn. — Se
vidare Ryssland.
Alexander, f. 1876, d. 1903,
konung av Serbien från 1889, son
till Milan (se d. o.) av dynastien
Obrenovic. Ett giftermål med
hovdamen Draga Masjin förstörde
A:s prestige. En revolt gjorde
ända på kungaparets liv och förde
på tronen ätten Karageorgievic.
Alexander, f. 1888, serbernas,
kroaternas och slovenernas
konung 1921, andre son till Peter
I av ätten Karageorgievic; 1909
serbisk tronföljare, sedan den
äldre brodern avsagt sig sina
rättigheter; regent i Serbien
sedan 1914. Vann under
Balkan-kriget slagen vid Kumanovo och
Monastir mot turkarna samt vid
Bregalnitza mot bulgariska
huvudarmén. Under hela
världskriget överbefälhavare över de
serbiska stridskrafterna (se
Serbernas, kroaternas och
slovenernas
konungarike och Serbien).
Alexander, namn på åtta
påvar, av vilka märkas: 1. A. III,
påve 1159—81, Fredrik
Barbaros-sas och Henrik II :s av England
mäktige motståndare, gav
Sverige egen ärkebiskop 1164. — 2.
A. VI, f. 1431, d. 1503, påve 1492
—1503. Upptog sin mors
släktnamn Borgia. 24 år gammal
ärkebiskop i sin hemstad Valencia i
Spanien, blev han inom kort kar-
Alexander VI. Målning av Pinturicchio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
