Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Alexander av Hales—Alexander den store
256
dinal. Trots stor sedeslöshet vann
A. genom samvetslösa intriger
starkt inflytande i Vatikanen och
slutligen den påvliga tiaran.
Jämte sin son Cesare Borgia
arbetade A. på ett furstendöme för
sin släkt i mellersta Italien och
bekämpades av ätterna Orsini
och Colonna. A. medverkade till
att ur Italien fördriva Karl VIII
av Frankrike och lät bannlysa
och bränna Savonarola. A. gäller
som en typisk renässansfurste av
det sämsta slaget. — 3. A. VII,
påve 1655—-67, känd för kärlek
till vetenskap, konst och
litteratur men också för fåfänga och
falskhet. Efter honom tog
drottning Kristina namnet Alexandra
vid sin övergång till katolicismen
1655.
Alexander av Hales [he’jls],
d. 1245, engelsk skolastiker,
franciskanmunk. Verkade med
synnerlig framgång som lärare i
Paris. Hos A. uppträder för första
gången den skolastiska metoden
fullt utbildad. Av kyrkan erhöll
han ärenamnet do’ctor
irrefraga’-bilis, den ovederlägglige.
Alexander den store, f. 356,
d. 323 f. Kr., den tredje av de
makedoniska kungarna med
namnet A., efterträdde 336 sin fader
Filip II. Naturen hade slösat
sina gåvor på honom, skönhet,
fysisk kraft, stolt och kraftig
vilja och en mottaglig intelligens,
som av den bäste lärare,
Aristo-teles, närts med den hellenska
bildningens ädlaste frukter. Sedan
A. befäst sin makt i Makedonien
och Grekland, övergick han 334
Hellesponten med en här av
35,000 utvalda krigare för att
förverkliga de planer hans fader
icke hunnit fullborda: att
befria de grekiska kolonierna i v.
Mindre Asien från persiskt välde
Alexander den store. Antik byst.
och därefter erövra hela Persien.
Redan vid kustfloden Granikos
mötte han de persiska satraperna
i Mindre Asien och vann över
deras samlade här en fullständig
seger. Tåget gick till det inre av
halvön. Vid underrättelsen att
storkonung Dareios
sammandragit rikshären till floden Issos, bröt
A. åt s.ö. och bragte den
mångdubbelt starkare fienden på
flykten. Det feniciska Tyros, den
persiska sjömaktens främsta stöd,
föll efter sju månaders belägring,
och A. drog vidare till Egypten,
där han hälsades som befriare
och lät prästerna hylla sig som
gudens son, faraonernas titel.
Med profetisk blick valde han
platsen för sitt väldes främsta
Medelhavshamn — Alexandria.
Efter två års fälttåg stod A. nu
redo till slutkampen om
storkonungens huvudstäder Babylon,
Susa och Persepolis. I slaget vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
