Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Anal—Analys
398
Anal, som har avseende på
anus (se d. o.).
Analeptika, grek.,
upplivande medel; läkemedel, som avse
att häva svimning och andra
svårartade svaghetstillstånd.
Bland sådana medel märkas
kam-fer, mysk, ammoniak, luktsalt,
eter.
Analfabe’t, person, som icke
kan skriva och läsa 1. saknar
färdighet i bådadera.
Ana’lfena, se Fiskar.
Analgesi’ (grek, nekande an
och a’lgos, smärta), förlust av
smärtsinnet.
Analo’g (av grek, ana’, enligt,
och lo’gos, förnuft, förhållande),
överensstämmande med, likartad.
Organ, som hos olika djur tjäna
samma ändamål, sägas vara
analoga, t. ex. fiskarnas gälar och
övriga ryggradsdjurs lungor.
Dessa äro däremot icke h o m o
-1 o g a, vilket uttryck innebär, att
organen — oavsett den senare
funktionen — uppkommit på
samma sätt under
fosterutvecklingen, t. ex. fjädrar och fjäll.
Främre extremiteterna hos t. ex.
ett groddjur och ett däggdjur
äro samtidigt analoga och
homo-loga. — Analogi’, ett tings
likhet eller motsvarighet med ett
annat. — Analog i’bevis, se
Slutledning. — Analog
i’-bildning kallas i
språkvetenskapen förändringar i fonetiskt,
grammatiskt eller
betydelsehänseende, som uppstå på grund av
inflytande av andra i betydelse
eller form närstående ord. —
Analogi’slut, se
Slutledning.
Analy’s, grek., upplösning,
sönderdelning, utveckling. — Log.
Se M e t o d. — Matem. A. plägar
man kalla den del av
matematiken, som skiljes från algebran
därigenom att oändlighets-
begreppet i A. spelar
huvudrollen. Se
Differential-och Integralkalkyl samt
Funktionsteori. — Kem.
Sönderdelning av kemiska
föreningar för utrönande av deras
sammansättning. Vid kvalitativ
A. erhålles kännedom om vilka
ämnen, som ingå i den
analyserade substansen, vid kvantitativ
A. undersökas de
viktsförhållanden, enligt vilka de olika ämnena
ingå i substansen. Kvalitativ A.
utföres antingen på ”torra
vägen” med tillhjälp av biåsrör (se
Blåsrörsanalys) 1. på
”våta vägen”. I senare fallet
upplöses först det ämne, som skall
analyseras, och lösningen
behandlas systematiskt med olika
reagens, varigenom bestämda
ämnesgrupper utfällas. Dessa
undersökas sedan var för sig, och de
olika grundämnena 1.
atomgrupperna identifieras med
karaktäristiska reaktioner. ■— Vid
kvantitativ A. av oorganiska
substanser användas dels
viktsanalytiska, dels v o 1 u m e t r i
-ska metoder. Enligt de förra
framställas i vatten olösliga
fällningar av de olika ämnena och
fällningarna tvättas, torkas och
vägas. Enligt de senare kan
bestämning av ett visst ämne ske
genom tit r er ing (se d. o.)
1. på kolorimetrisk väg,
så att man framställer en
lösning av ett visst ämne och
utspäder den, tills dess färg
överensstämmer med en
normallösning med känd halt av ämnet
i fråga. Genom jämförelse av de
båda lösningarnas volymer fås
halten av ämnet i den
analyserade substansen. Angående
analys av organiska ämnen se E1 e
-men t a r analys. Se även
Gasanalys,
Élektroana-1 y s och Spektralanalys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
