- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
399-400

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

399

Analytisk geometri—Anapest

400

— Lantbr. A. i agrikulturellt
intresse utföres på kemiska
stationer och frökontrollanstalter. Vid
jordanalysen undersökas
blandningsdelarnas art och
mängdförhållanden samt vilka
växtnäringsämnen som ingå i
jorden (kalk, kväve, fosforsyra,
kali). G ö d s e 1 m e d e 1 s
analy-s e n är i allmänhet endast
kemisk för bestämmandet av
gödselmedlets beståndsdelar och
dessas löslighet. Vid
foder-medelsanalysen utföres i
regel endast en råanalys, vid
vilken fastställes procentuella
mängden vatten, råprotein, råfett,
kvävefria extraktivämnen,
växt-tråd och mineralämnen. Även
mikroskopisk A. förekommer för
att avgöra vilka råprodukter, som
begagnats vid framställningen av
t. ex. en foderkaka. Frö- och
utsädesanalyser utföras
på frökontrollanstalterna med
angivande av varans äkthet och
härkomst, grobarhet, eventuellt
groningsenergi, renhet (procent
rent frö, avfall, främmande
gagn-växtfrö och ogräsfrö), rent grott
frö, friskvikt (1,000 frön i friskt
tillstånd), torrvikt (1,000 frön
efter torkning), vattenhalt,
hektolitervikt och antalet svårare
ogräsfrön per kg. av varan.
Dessutom utföra Svenska
Mosskultur-föreningen och Svenska Betes- och
Vallföreningen
växtbeståndsana-lyser, d. v. s. bestämning av de
växtarter, som bilda
växtbestån-det i t. ex. en betesvall.

Analy’tisk geometri’ kallas
den av Cartesius skapade och
1637 framlagda metoden att lösa
geometriska uppgifter med
alge-brans tillhjälp. Se Geometri.

Anami’rta, se
Kockelkär-n o r.

Anamne’s, grek., se D i a g
-n o s.

Ana’mnia, se A m n i o t a.

A’nanas-olja 1.
smörsyreetyl-ester, en färglös, i alkohol löslig
vätska, vars lukt påminner om
ananas. Användes såsom r om
-essens.

A’nanas sati’vus, flerårig, i
Syd-Amerika inhemsk ört (fam.
Bromelia’ceae) med långsträckta,
tjocka, i kanten taggiga blad,
ordnade i rosett invid jordytan.
Från bladrosetten höjer sig en
c:a % m. lång stjälk med små,
violetta blommor i ax och i
spetsen på detta en mindre
bladrosett. Genom att bären (i vilka

Ananasplantage på Jamaica.

frön vanligen saknas)
sammanväxa med varandra, med den
köttiga axeln och de köttiga
skärmbladen bildas den i handeln
förekommande ”frukten”. Sedan
gammalt odlas ananas överallt i
tropikerna och i drivhus i
Europa. Av bladens fibrer, a n a
-nashampa, förfärdigas
vävnader (ananasbattist).
Största delen av i handeln
förekommande konserverad A.
kommer från Hawaii.

Anape’st (grek. ana’paistos,
återkastad), versfot av två
betonade och en obetonad stavelse.
Liksom daktylen kan A. utbytas
mot spondé (två långa stavelser)
eller jamb, varigenom versen
erhåller rikare omväxling. Ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free