Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anarki ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Anarki—Anasarka
402
exempel på A. är Sätherbergs
”Ser jag stjärnorna sprida sitt
flammande sken”.
Anarki’ (av grek, nekande an
och arke’, regering),
regerings-löshet, laglöshet, förvirring.
Anarkfsm (grek, nekande an
och arke’, herravälde, regering),
en revolutionär lära, som
opponerar sig mot varje styrelsetvång.
I likhet med socialismen vill A.
en samhällsomstörtning men
skiljer sig dock högst väsentligt från
denna, då den i motsats till dess
starkt centraliserade och
lagbundna ekonomiska liv ställer
upp den mest utpräglade
individualism. Familj, stat, religion,
krigsmakt och alla band, som
sammanhålla människorna, vill
A. avskaffa; i st. för att hålla
sig uppe i kampen för tillvaron
genom att sätta in all sin kraft
i konkurrensen med sina
medmänniskor böra människorna
vara rättfärdiga och bistå sin
nästa. Ingen bör arbeta mer än
han nätt och jämnt behöver för
livsuppehället för att kunna ägna
mesta möjliga tid till
utvecklandet av sina förmögenheter. —
Försök att omsätta dylika idéer
i praktiken voro Wat Tylers
bondeuppror 1381 i England och
vederdöparnas på 1530-t. i
Tyskland. Sin första teoretiska
utformning fick A. genom P. J.
Proudhon (f. 1809, d. 1865),
frånsett de i viss mån anarkistiska
tendenserna hos Rousseau och
några andra (särskilt W.
God-win, se d. o.), som uttalat en del
dunkla tankar om
naturtillståndets förträfflighet. Först på
1860-t. kan A. sägas framträda som
en politisk rörelse, dragande
nytta av den allt mer
internatio-naliserade arbetarrörelsen.
Proud-hons och Max Stirners teorier
omfattades med glädje av sådana
anarkister som Bakunin, Johann
Most, Sergej Netjajev m. fl. Den
sistnämnde, vilken liksom Stirner
förklarade även mordet
berättigat i A:s tjänst, författade en
revolutionär katekes, vari han
predikade den s. k.
handlingens propaganda, bland vars
senare förfäktare främst
märkas den ryske furst Krapotkin,
fransmannen Élisée Reclus och
amerikanaren Benjamin Tucker.
Såväl Krapotkin som Bakunin
ville en på fria avtal grundad
egendomsgemenskap inom smärre
grupper individer, men de skilja
sig huvudsakligen däri, att den
förre fordrade, att
egendoms-gemenskapen skulle omfatta
såväl produktions- som
konsumtionsmedlen (kommunistisk A.), medan den senare
inskränkte kollektivegendomen till
produktionsmedlen
(socialistisk A.). Av anarkistiska
våldsamheter — som ofta främst avse
partireklam —■ må nämnas
morden på franske presidenten
Car-not 1894, österrikiska
kejsarinnan Elisabet 1898, italienske
konungen Humbert 1900 och
amerikanske presidenten Mac
Kinley 1901 samt Cottins
attentat mot Clemenceau 19 febr.
1919. — över A. finnes en
omfångsrik litteratur i
propagandasyfte, och riktningen förfogar
över c:a 200 tidningar och
tidskrifter. — Till avskräckande
från anarkistiska stämplingar
mot rikets säkerhet ha de flesta
länder infört stränga
straffbestämmelser.
Ana’rrhichas, se H a v k a 11.
A’nas, se
Gräsandsläktet.
Anasarka (grek, ana’, över,
och sarx, kött, muskel), vid vissa
sjukdomstillstånd ansamlad
vät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
