Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Anderstorp—Andira
420
Sedan 1914 är A. anställd som
gruvexpert hos kinesiska
regeringen och har med understöd
från Kinakommittén (bildad för
detta ändamål) samt med svenskt
statsanslag bedrivit geologiska
undersökningar i Kina och
hem-sänt värdefulla samlingar av
fossil. — 11. Oskar Emil
A., f. 1877, d. 1908,
skämttecknare, medarbetare i
Söndags-nisse (sign. O. A.). Bisarr
humorist, som särskilt i ”Mannen som
gör vad som faller honom in”
skapat en originell typ. •—■ 12.
Dan A., f. 1888, d. 1920,
författare till dystra och
verklighetstrogna skildringar ur
skogsarbetarnas och storstadsproletärernas
liv, Kolarhistorier (1914), Det
kallas vidskepelse (1916), De tre
hemlösa (1918) och David
Ramms arv (1919),
äventyrsboken Chimokama (1920) samt
dikter. — 13. Elsa A., f. 1899, d.
1922, Sveriges första kvinnliga
flygare, förvärvade flygcertifikat
1920, omkom 1922 vid ett
fallskärmshopp.
Anderstorp, socken i Jönk. 1.,
jämte Reftele pastorat i Växjö
stift. 1,970 inv.
Andesi’t, ung vulkanisk
bergart, till utseendet lik trakyt,
svart, grönaktig eller grå,
innesluter i en tät grundmassa
strö-korn av glimmer, hornblände och
pyroxenmineral. A., som erhållit
sitt namn från Andernas
bergskedja, där den flerstädes
uppträder, förekommer i Sverige vid
Dellensjöarna i Hälsingland.
Andeskådning, se S p i r i
-t i s m.
Andfåglar, Lamelliro’stres
(lat. lame’lla, litet blad, och
ro’strum, näbb), en ordning
vattenfåglar. Den i regel breda
näbben är överdragen med en mjuk,
känslig hud och är i spetsen
försedd med en hornartad, hård s. k.
näbbnagel. Längs kanterna av
såväl över- som undernäbb finnas
tvärställda, tunna hornskivor 1.
lameller. Tungan är stor och
försedd med sidofransar. Framtårna
äro förenade med i regel väl
utbildad simhud, under det den
mindre och högre sittande baktån
är fri. Halsen är vanligen lång.
Födan hämtas ur både djur- och
växtvärlden; jämte densamma
upptaget vatten och
näringsodug-liga ämnen spolas ut mellan
lamellerna och tungans
sidofransar. A. leva under parningstiden
parvis, eljest vanligen i flockar,
samt finnas representerade över
hela jordklotet. Hit höra tre
familjer: Phoenicopte’ridae (se
Flarn ingo), Palamede’idae
(se V ä r n f å g 1 a r), Ana’tidae,
egentliga andfåglar med
ordningens kännetecken. Näbben
medellång, benen korta. Rugga
två gånger om året;
vingpennorna fällas blott vid
höstrugg-ningen men ungefär samtidigt,
varigenom fåglarna för en tid
förlora flygförmågan. Goda simmare
och dykare; en del arter dyka
som fullvuxna dock endast under
ruggningen. Äggen äro många.
Ungarna, som äro dunklädda,
kunna genast gå, simma och
dyka. Till denna familj höra:
Skrakar, Dykänder,
Egentliga änder,
Svanar, Trädgåsfåglar,
Gåsfåglar (se dessa ord).
Andhåla, se Blad.
Andfra, växtsläkte (fam.
Legumino’sae), omfattande flera
i Västindien och Syd-Amerika
förekommande träd. Deras bark
(Geoffroyabark) och frön
innehålla bittra, vidrigt
smakande ämnen, som verka
maskdödan-de och avförande. Virket av flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
