Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andiroba-olja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Andiroba-olja—Andning
422
arter användes till möbler. Se
K r y s a r o b i n.
Andiro’ba-olja, se C a r a p a.
Andis ja’n, stad i ryska
Turke-stan, nära Syr-Darja. Ändstation
för Transkaspiska banan.
Centrum för bomullsindustri. I
trakten betydlig trädgårdsskötsel.
80,000 inv.
Andliga ståndet, se
Prästeståndet.
Andligt frälse, se Frälse.
Andmat, vattenväxter, släktet
Le’mna (fam. Lemna’ceae, ordn.
Spadiciflo’rae). Blad och stam
äro sammanväxta till en skiva,
som flyter på vattenytan och från
vars undersida en 1. flera
trådlika rötter hänga fritt ned i
vattnet. Blommorna, som utvecklas
rätt sällan, sitta vid skivans
kant. Förökning sker vanligen
genom knoppbildning. Av de fyra
i Sverige förekommande arterna
är Le’mna mi’nor allmännast.
Den bildar ofta liksom en grön
matta på vattenytan i
stillastående dammar. A. utgör föda för
änder, gäss, fiskar (rudor m. fl.).
Andning 1. r e s p i r a t i o’ n,
de levande varelsernas (växters
och djurs) upptagande från
omgivningen (luft 1. vatten) av syre
och avgivande till densamma av
kolsyra och vattenånga, d. v. s.
ett gasutbyte. A. är en ständigt
pågående process, som hos
växterna på grund av
kolsyreassimi-lationen (se Assimilation)
i allmänhet är påvisbar, endast
om denna senare upphäves 1.
försök göras med icke-gröna växter
1. växtdelar, t. ex. svampar och
groende frön. — Vid de i
organismen försiggående,
energifri-görande oxidations-(förbrännings-) processerna (jfr
Ämnesomsättning) förbrukas
genom A. upptaget syre och alstras
förbränningsprodukter, av vilka
de gasformiga (kvantitativt
viktigast äro kolsyra och vatten)
bortföras genom A. Ett gasutbyte
äger rum mellan en organisms
alla celler, vävnader och organ å
ena sidan och yttervärlden, d. v. s.
det omgivande mediet (luft 1.
vatten), å den andra. Man skiljer
emellertid mellan yttre och
inre A. Med den förra, vilken
i dagligt tal är den med
benämningen A. vanligen åsyftade,
menas det direkta gasutbytet mellan
organismens omgivning (luft 1.
vatten) och organismen själv,
vare sig detta gasutbyte sker på
kroppens samtliga ytor, diffus
A., 1. försiggår endast på vissa
ställen av dessa, lokaliserad
A. Detta senare är fallet endast
hos icke alltför lågt stående
djur, de enda organismerna
med verkliga andningsorgan.
Inre 1. vävnads -A. är
däremot gasutbytet mellan å ena
sidan vävnads cellerna själva,
vilka i regel blott indirekt kunna
med det organismen omgivande
mediet utbyta gaser, och å andra
sidan de närliggande vävnader 1.
kroppsvätskor (t. ex. blodet, se
d. o.), vilka härvid tjäna som
förmedlare. Hos en mängd djur med
enkelt organiserad kropp, hos
vilka A. försiggår över kroppens
hela yta, d. v. s. praktiskt taget
kroppens samtliga celler, kan
svårligen skiljas mellan yttre och
inre A. Ur fysiologisk synpunkt
är andningsprocessen densamma,
vare sig den försiggår i luft 1.
vatten, trots att den i det senare
absorberade luften har en
relativt större syrehalt än den
atmo-sfäriska luften. Mediets
beskaffenhet har dock ett viktigt
inflytande på organismens byggnad;
skillnaden mellan exempelvis
andningsorganens byggnad hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
