Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anilit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Anilit—Anjalaförbundet
450
A. vid sönderdelning av indigo.
Numera framställes A. genom
reducering av nitrobenzol. I rent
tillstånd är A. en färglös vätska,
som lätt löses i alkohol och eter,
däremot med svårighet i vatten.
Kokpunkt 183° C. Spec. vikt
1,024 vid 16° C. Med en
klor-kalklösning ger A. violett färg;
med starkare syror bildar det
kristalliserande salter. — A n i
-linfärger, se Färgämnen.
Anili’t, se Azotobacter.
Anima’1 1. a n i m a’ 1 i s k (lat.
a’nimal, djur), som avser, härrör
ifrån 1. tillhör djurvärlden. —
Animalt organ, organ
(t. ex. nervsystem) med animal
funktion, d. v. s. med för djuren
karaktäristisk livsverksamhet.
Jfr Vegetativ.
Anima’lia, se Djur.
Animalkuli’sm, se P r e f o r
-mationsteorien.
Anima’1 magneti’sm, se M e
s-m e r.
Anime’ra (av lat. a’nima,
själ), liva, uppelda. — A n i m
e’-r a d, livlig, glad; om börsen, då
köplusten är stark.
Animi’sm, se Ande.
Aning i generell bemärkelse
möter i talesätt som: ”jag har
icke haft någon aning om detta
faktum”, varvid ordet tydligen
betecknar en mera omedveten och
obestämd föreställning
överhuvud. När åter en dylik
omedveten och obestämd föreställning
refererar sig till samtida, men i
rummet avlägsna eller till
framtida förhållanden och händelser,
möter ordet A. i en mera speciell
bemärkelse. För psykologen ter
det sig i varje dylikt fall som en
uppgift att så långt det är
möjligt påvisa det komplex av för
subjektet i fråga redan bekanta
faktorer, vilka kunna utgöra
grundvalen för en omedveten eller
undermedveten
slutledningspro-cess, vars dunkelt uppfattade
resultat kan komma att te sig
som ett ”telepatiskt” intryck av
en i rummet avlägsen
tilldragelse eller en ”clairvoyant”
förkänning av en framtida händelse.
A’nio, flod i mellersta Italien,
rinner upp på Apenninerna och
utfaller i Tibern n. om Rom.
Bildar vid Tivoli vackra vattenfall.
Det forna Rom erhöll genom tvà
akvedukter vatten från A.
Anio’n, se Dissociation.
A’nis, två slags kryddor,
bägge innehållande a n e t o 1 (se
d. o.). Den ena erhålles av
Pim-pine’lla anisa’tum, den andra av
IlWcium anisa’tum. Se
Pimpi-n e 11 a och 111 i c i u m.
Anise’tt, likör, tillsatt med
anisolja (av IlWcium).
Anisofylli’ (grek, nekande an,
i’sos, lika, fy’llon, blad), det
förhållandet, att bladen på en del
skott hos vissa växter ej äro av
samma storlek. I de flesta fall
yttrar sig A. så, att översidans
blad äro mindre än undersidans
och därför ej alltför mycket
beskugga dessa senare. A.
förekommer t. ex. på sidoskott av lönn
och hästkastanj samt hos Thu’ja
och Cupre’ssus.
AnisoT-rött, en vattenlöslig,
röd anilinfärg. Se
Färgämnen.
Anisome’trisk, se I s o m e t
-risk.
Anisometropi’ (grek, nekande
an, i’sos, lika, me’tron, mått, och
ops, öga), olika brytande kraft
hos en persons båda ögon.
Anisotro’p, se I s o t r o p.
Aniu’ma, se Värnfåglar.
ATijala, socken i littis
pros-teri, Borgå stift, Finland, vid
Kymmene älvs nedre lopp. Se
Anjalaförbundet.
Anjalaförbundet, en
samman
15. — L e x. I. Tr. 2. 6. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
