Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antirrhinum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Antirrhinum—Antiseptik
510
Antirrhi’num, seLe jongap.
Antisa’na, vulkan på Anderna
i Ecuador, 5,760 m.
Antisemiti’sm, modern
benämning på den på avund, religiös
ofördragsamhet eller rashat
grundade fientliga rörelse mot
semiterna, främst judarna, som sedan
300-t. har förefunnits i alla
länder, där de slagit sig ned. I slutet
av 1800-t. blev A. att betrakta
som en politisk rörelse, tidigast
i Tyskland. På fransk-tyska
kriget följde där en rask finansiell
och industriell uppblomstring,
som dock även lockade till
mindre tilltalande spekulationer och
svindlerier, i vilka många
ledande judar voro inblandade. Den
upphetsning, upptäckten av dessa
väckte, framkallade en häftig,
antisemitisk agitation. Den
anklagelse, som där liksom i andra
länder riktades mot judarna, är
framför allt, att de äro ur
nationalistisk synpunkt skadliga,
eftersom de tillhöra en annan ras
och icke vilja eller kunna helt
gå upp i det folk de leva
tillsammans med. De borde därför
uteslutas från all andel i landets
styrelse. Men judarna fordrade
samma skydd och rättigheter som
övriga medborgare, alldenstund
de uppförde sig som ”lojala,
laglydiga och driftiga medborgare”.
— För övrigt framträdde A.
särskilt starkt i öst-Europa. Så
utsattes judarna i Ryssland för
hemska pogromer, främst
beroende på judarnas metoder att
bedriva penningutlåning. — I
Frankrike nådde A. sin kulmen i
Dreyfus-affären 1894—99, och
efter någon avmattning har den
under de senaste åren ånyo börjat
taga fart, särskilt på grund av
att de till några hundra tusen
uppgående franska judarna
till-vällat sig ett oproportionerligt
stort politiskt, kommersiellt och
kulturellt inflytande. — I
England och Förenta Staterna har A.
ej fått någon större utveckling,
ehuru särskilt i det förra landet
varnande röster ha höjts mot den
engelska finanspolitikens
ställande under internationellt judiskt
inflytande. — I Sverige har
någon allmän, antisemitisk rörelse
icke förefunnits. — Under och
efter världskriget har A. i hög
grad tilltagit i vissa länder,
särskilt Tyskland, Ungern och Polen.
Orsaken härtill är dels det sätt,
varpå många judar begagnat
krisåren till att på andras bekostnad
utvidga sina affärsföretag eller
sitt inflytande inom
statsadministrationen, dels den starka
rekrytering från judiskt håll, som
de moderna revolutionsrörelserna
av radikalt socialistisk eller
bol-sjevikisk karaktär haft att
uppvisa.
Antisepti’k (grek, anti’, mot,
och se’psis, förruttnelse), inom
kirurgien och förlossningskonsten
läran om att undertrycka
utvecklingen av mikroorganismer och
särskilt varbakterier i sår. Under
den förantiseptiska tiden ansågs
varbildning och sårfeber som en
kroppens egen reaktion mot
skadan, och ett ymnigt och ”friskt”
vårflöde ansågs oundgängligt för
sårläkningen. Att sårfebrarna och
bland dem barnsängsfebern på en
del håll oftare än eljest var
vanligt hade ett svårartat förlopp
och stor dödlighet ansågs bero på
”dålig konstitution” hos
sjuk-vårdsanstalten. — Den förste, som
tillämpade antiseptiska metoder,
var ungraren Ignaz Semmelweiss.
Han tjänstgjorde 1847 vid en
barnbördsanstalt, där vid ena
avdelningen utbildades läkare och
vid den andra barnmorskor. Det
var sedan länge känt, att
kandi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
