Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antirrhinum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Antispasmodiska medel
512
datavdelningen var långt svårare
hemsökt av barnsängsfeber än
barnmorskeelevernas, men någon
förklaring härtill hade ej
kunnat givas. Semmelweiss fann
förklaringen i att kandidaterna
från sitt samtidiga deltagande i
obduktionsövningar fingo sina
händer förorenade med
”sönderfallande materia”, som sedan
vållade barnsängsfeber hos de under
deras vård varande kvinnorna.
Som botemedel häremot påyrkade
han tvättningar med
klorkalklös-ning före varje undersökning av
patienterna och även mellan varje
ombyte av patient. Han lyckades
genomdriva införandet av sådana
tvättningar på en av
sjukvårds-avdelningarna med resultat, att
antalet svårartat förlöpande
feberfall med en gång nedgick
till en bråkdel av deras tidigare
frekvens. Trots detta stötte
Semmelweiss’ lära på det kraftigaste
motstånd hos de medicinska
auk-toriteterna, och han fick dela så
många andra sin tid överlägsna
andars öde att dö oförstådd,
förgrämd och i misär. — Helt
annorlunda gestaltade sig
levnadsloppet för antiseptikens andra
grundläggare. När den engelske
kirurgen Josef Lister 1865
utpekade bakterierna som orsak till
varbildning och sårfebrar,
före-lågo redan Pasteurs glänsande
undersökningar över
mikroorganismernas roll vid jäsningar och
förruttnelse, ävensom hans
konstaterande av deras ”allestädes
närvaro”. Det antiseptiska medel,
som av Lister infördes, var
kar-bolsyran. Då enligt den
pasteur-ska läran bakterierna överallt
voro tillfinnandes, måste de enligt
Lister också allestädes
bekämpas : allt som kom i beröring med
ett sår, måste först dränkas i
karbol, och då även luften
inne
höll smittämnen, skedde varje
ingrepp, varje öppnande av ett
förband under med ”spray” utsända
moln av karbolsyra. — Det
dröjde icke länge, innan den Lister
-ska antiseptiken höll sitt
segertåg genom världen. Dess betydelse
har också varit utomordentligt
stor. Utan överdrift kan sägas,
att jämte införandet av
bedövningsmedel antiseptiken utgör
grundvalen för kirurgiens
enastående utveckling under de senaste
50 åren. — Den Listerska
sårbehandlingsmetoden saknade dock
icke nackdelar. Karbolsyran var
minst sagt obehaglig och
därjämte långt ifrån ofarlig. Med det
fördjupade studiet av
bakterio-logien lärde man känna
möjligheterna att förekomma
sårinfektioner icke genom att döda
bakterierna i såret och dess
omgivning utan genom att förhindra
deras ditkomst. Detta
tillvägagångssätt har visat sig i allo
överlägset, och antiseptiken har
allt mera fått vika för a s e p
-tiken (se d. o.). — På ett
område har A. dock alltjämt sin
uppgift obeskuren, nämligen i
behandlingen av redan infekterade
sår. Även här har utvecklingen
gått raskt, och vår tids kirurg
har till sitt förfogande en
utomordentligt rik arsenal olika
antiseptiska medel (se
Desinfektionsmedel). Som en ödets
lek kan måhända betecknas, att
det antiseptiska medel, som senast
ägnats största uppmärksamhet,
nämligen den under världskriget
av Carrel till behandling av
infekterade skador införda s. k.
Da-kins vätska, innehåller samma
verksamma beståndsdelar som det
första i medvetet antiseptiskt
syfte använda medlet, nämligen
Semmelweiss’ klorkalklösning.
Antispasmo’diska medel (av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
