Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appretur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Apropå—Aquilegia
556
bart är baserad på erfarenhetens
rön. I dagligt tal betyder a
priori ungefär detsamma som ”på
förhand”.
Apropå’ (fr. à propos), i rätt
tid; med anledning av, på tal om;
av en slump.
Apsi’d, gemensamt namn på
ändpunkterna av storaxeln (a p
-sidlinjen) i en planets 1.
komets elliptiska bana.
A’psis 1. Absi’d (av grek.
apsi’s, rundning), halvrunt och
av en halvkupol betäckt utsprång,
särskilt sådant bakom
huvudaltaret i kyrkor av basilikatypen
(se vidare Basilika).
Aptenody’tes, se P i n g v i
-ner.
Apte’ra (lat. apta’re), passa,
foga, anbringa; avpassa för.
Apte’ring, avkapning av
timmer i lämpliga dimensioner för
virkets rationella utnyttjande.
Apterygo’ta, en grupp
ving-lösa insekter, härstammande
från likaledes vinglösa former.
Utveckling utan förvandling.
Bakkroppen med extremiteter.
Se F j ä 11 b o r s t s v a n s a r,
Hoppstjärtar, L a r v
-borstsvansar, Protura.
A’pteryx, se K i v i.
Apti’t (av lat. appe’tere,
eftersträva), matlust, begär.
Apua’niska alperna,
bergskedja i n.v. Italien, mellan
Apenninerna och Medelhavet. Berömda
marmorbrott vid Carrara.
Apule’jus, L u c i u s, f. omkr.
125, latinsk filosof, som verkade
i Kartago. Hans märkligaste
skrift är Metamorpho’ses, vari
han med inflätande av en
mångfald gamla sagomotiv ger en
satirisk skildring av sin samtid.
Apu’lien (ital. Puglia),
landskap i s.ö. Italien, omfattande
prov. Foggia, Bari och Lecce, till
största delen en låg, osund stäpp.
Åkerbruk och boskapsskötsel.
Förnämsta hamnar äro B ar i,
Brindisi och Taranto. 2,200,000
inv.
A’pus. Zool. Se
Euphyllo-poda. — Astron. A. 1.
paradisfågeln, en av s.
hemisfä-rens cirkumpolära
stjärnkonstel-lationer.
Apyre’tisk (grek, nekande a
och pyr, eld), feberfri.
A’qua, lat., vatten, källa, flod,
o. s. v. A. destilla/ta, destillerat
vatten, A. fo’rtis, salpetersyra,
A. re’gis, kungsvatten.
Aqua’rius, se
Vattuman-n e n.
A quatre mains [akatrmäTj],
fr., för fyra händer, fyrhändigt.
Aquifolia’ceae, se 11 e x.
A’quila. Astron. örnen,
st järnkonstellation på n.
hemisfä-ren. A:s starkaste stjärna är
A11 a i r. — Zool. Se
Kungsörnsläktet.
A’quila. 1. Prov, i mellersta
Italien. 420,000 inv. — 2. Stad i
A. 1, invid Gran Sasso dTtalia.
Sommarbadort. 22,000 inv.
A’quila, Johannes K a s
-par, f. 1488, d. 1560, tysk präst,
Luthers biträde vid
översättningen av G. T. och en ivrig
förkämpe för reformationen.
Superintendent i Saalfeld 1527.
Aquila’ria, se A gal 1 o c h a.
Aquile’gia, växtsläkte (fam.
Ranuncula’ceae). A. vulga/ris,
a k 1 e j a, flerårig ört med
dubbelt trefingrade, under blågröna
blad och vanligen blåa, sällan
ljusröda 1. vita blommor. De fem
kronbladen äro omvandlade till
sporrlika honungsgömmen,
foderbladen äro kronlika. Träffas
stundom vild i s. och mellersta
Sverige. Oftast odlad som
prydnadsväxt. Även andra arter, ss.
A. chrysa/ntha med gula och A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
