Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arabisk filosofi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Arachis—Aragua
56S
av insekter, mest flugor, varvid
kolven och hölstret i förening
kunna vara utbildade till en
egendomlig fälla. Som lockmedel
tjänar därvid ofta en asliknande
lukt. Några arter ha betydelse
som närings-, många andra som
prydnadsväxter. Viktiga släkten
äro A’corus (se Kalmusrot),
Anthu’rium, Monste’ra, Ca’lla
(vild i Sverige), Philode’ndron,
Zantede’schia, Aloca/sia,
Colo-ca’sia (se T ar o), A’rum.
A’rachis, se Jordnötter.
A’rad, stad i Rumänien, på
högra stranden av floden Maros.
Stor handel med boskap,
spannmål och mjöl. Maskin- och
läderindustri. Biskopssäte. A. hörde
före världskriget till Ungern.
65,000 inv., av vilka 70 % äro
magyarer och 15 % rumäner.
Arafu’ra-sjön,
Alfura-sjön, det grunda havet mellan
Australien och Nya Guinea.
Arago [aragå’]. 1.
Fran-C o i s Jean Dominique A.,
f. 1786, d. 1853, fransk astronom
och politiker, 1809 professor vid
Polytekniska skolan i Paris, 1830
chef för Paris-observatoriet och
sekr. i franska
Vetenskapsakademien. Deputerad från 1831
tillhörde han vänstern och var 1848
medlem av ”regeringen för
nationalförsvaret”. Motståndare till
Napoleon III:s statskupp 1852.
— 2. Frangois A., f. 1862,
fransk politiker, deputerad första
gången 1903, ledare för
republikanska demokratiska ententen
inom kammaren, sedan 1920 en
av dennas vicetalmän.
Arago’na, stad på Sicilien. I
närheten svavelgruvor. 16,000 inv.
Aragonien var ett medeltida
spanskt rike, som i n. gränsade
till Pyrenéerna, och som
genom-flöts av floden Ebro, Det
grunda
des på 700-t. av västgöter, som
genom den moriska invasionen
drivits norrut. A., som efter 1035
var ett konungarike, utvidgades
genom erövringar från morerna,
t. ex. Valencia, och genom
föreningen med Katalonien 1162.
Ferdinand den katolske av
A. förmälde sig 1469 med Isabella,
arvtagerska till Kastilien,
Spaniens mäktigaste rike, och
grundläde därigenom den nuvarande
spanska monarkien. A. var
Europas första konstitutionella
monarki och hade en riksdag
(cortes) med fyrståndsindelning
och en oavsättlig överdomare,
som medlade i stridigheter
mellan konung och riksdag. —
Namnet har bibehållit sig till våra
dagar som landskapsnamn,
omfattande de spanska provinserna
Huesca, Zaragoza och Teruel.
979,000 inv. Förnämsta stad är
Zaragoza.
Aragoni’t, mineral av kolsyrad
kalk, som till skillnad från
kalk-spat kristalliserar efter rombiska
systemet. A. förekommer i
kristaller (Långban), såsom
sinter-bildning ofta i koralliknande
massor, kallade ”järnblomma”,
och såsom organisk bildning
(musselskal).
Ara’gua, stat i n. Venezuela.
120,000 inv.
Aragonit, ”järnblomma”, fràn
Steier-mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
