Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Araguaya ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Araguaya—Aranjuez
570
Aragua’ya 1. Rio Grande,
flod i Brasilien. Rinner upp på
Sierra Cayapo och utfaller i
To-cantins, vars största biflod den
är. Längden omkr. 2,500 km. C:a
1,000 km. äro farbara för smärre
ångbåtar.
Araka’n-bergen, bergskedja i
nedre Burma, vars västsida
genom sin exposition mot
sydväst-monsunen har stor nederbörd. A.
nå 2,000 m.
Ara’lia, växtsläkte (fam.
Ara-lia’ceae). Buskar och träd med
vanl. parbladiga blad. Flera odlas
som prydnadsväxter, t. ex. A.
chine’nsis. Se även F a t s i a.
Aralia’ceae, växtfamilj (ordn.
ümbelliflo’rae). Buskar och träd,
huvudsakligen från de varma
ländernas skogs- och bergsområden.
Flertalet tillhöra Ostindien,
Malajiska öarna och Syd-Amerika.
En svensk representant är m u r
-g r ö n a n. A., som vanligen ha
vackra, fingrade 1. parbladiga
blad, äro funna redan i
kritav-lagringar. C:a 650 arter, varav
många odlas, ss. Ara/lia, Fa/tsia,
Tetrapa’nax (se Rispapper).
Aralokaspiska inhavet
utbredde sig under istiden från
Persien upp till Samara och in i
Transkaspien. Under istiden var
nämligen flodernas tillrinning
här större och avdunstningen
långt mindre. Aralsjön och
Kaspiska havet äro återstoder av
denna nu intorkade insjö.
Ara’I-sjön, grund sjö i ryska
Central-Asien, till storleken
jordens fjärde insjö, c:a 68,000
kv-km. Sjöns areal tilltager trots
den starka avdunstningen. Ären
1880—1903 steg ytan med hela 3
m. A. har tillopp genom
Amu-Darja och Syr-Darja, vilka båda
äro större än de flesta av
Europas floder. A., som är utan
avlopp, har en salthalt av 1,08 %
och ligger 74 m. över Kaspiska
havets yta, d. v. s. 48 m. över
världshavets yta. A. har föga
betydelse ur trafiksynpunkt.
Araméer, beteckning för ett
antal semitiska stammar, nära
besläktade med israeliterna. Från
början levande såsom nomader
vid randen av den syrisk-arabiska
öknen, bröto de upp under loppet
av 2: a årtusendet f. Kr. och satte
sig fast på olika platser inom de
omgivande kulturländerna i v., n.
och n.ö. Här grundades så
småningom ett antal smärre stater,
de flesta belägna n.ö. om Israel,
i Hauran och vid Hermon. Den
mest betydande var Damaskus,
med vilket Nord-Israel under
800-och 700-t. mer än en gång låg i
fejd, till dess att Damaskus 734
f. Kr. erövrades av Assyrien.
Samma öde drabbade strax
därefter övriga arameiska stater.
Trots den politiska katastrofen
fortsatte emellertid A. att
utbreda sig i Syrien och
Mesopotamien och assimilerade här med
tiden övriga befolkningselement.
Från 700-t. f. Kr. var ar
amei-s k a n det internationella språket
i Främre Asien, även i Palestina
(2 Kon. 18: 26), där det slutligen
under århundradena närmast f.
Kr. helt utträngde hebreiskan
såsom talspråk, så att man i
Palestina på Jesu tid endast
talade arameiska. På en av
de väst-arameiska dialekterna
äro vissa delar av Esras och
Daniels böcker skrivna (se vidare
Bibel). I ö., kring Edessa,
talades en annan arameisk dialekt,
för vilken beteckningen
syriska blivit den vanliga (se vidare
Syrien).
Aranjuez [-chue’th], stad i
Ta jos floddal, s. om Madrid,
Spanien. Slott med berömd park.
13,000 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
