Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarbostäder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Arbetarbostäder—Arbetarfrågan
574
Arbetarbostäder, se
Bostadsfrågan.
Arbetarbörs 1. A r b e t s b ö r s
(fr. bour se du travail), en
utländsk institution, vars uppgift
är arbetsförmedling, studier av
arbetsmarknaden och i övrigt
bevakande av arbetarnas intressen.
Som fackföreningarna ofta
förlägga sina sekretariat till A.,
påminna dessa till karaktären om
våra ”Folkets hus”. Den första
A. upprättades i Liége 1880. I
Paris finns den största A., sedan
1892 inrymd i en ståtlig byggnad
med samlingslokaler, bibliotek,
salar för arbetslösa m. m.,
högkvarteret för C. G. T.,
Confédéra-tion générale du travail.
Arbetaren, daglig tidning i
Stockholm, som utkommer sedan
nyåret 1922 med Frans Severin
ss. huvudredaktör. A. är organ
för Sveriges Arbetares
Centralorganisation samt avser att
arbeta för syndikalismens idéer
och de fackliga organisationernas
utveckling.
Arbetarfrågan. Med
uppkomsten av den industriella
kapitalismen uppstod den moderna
arbetarfrågan, vars föremål
framför allt är arbetarnas
levnadsvillkor. Tidigast industrialiserades
England, och tidigast gjorde sig
där behovet av en lösning av A.
gällande. I slutet av 1700-t.
skapades industrisamhällen, bestående
av hundratusentals kulturellt och
materiellt vanlottade arbetare,
som fingo anstränga sina krafter
till det yttersta för en ringa
arbetslön, sällan tillräcklig att föda
hustru och barn, varför dessa
med sitt arbete måste bidraga till
hushållet. Bostadsbrist och
saknad av tillgångar medförde
nödvändigtvis trångboddhet, som gav
näring åt sjukdom och osedlighet.
Det uppväxande släktet
demorali
serades och degenererades i
högsta grad. Arbetsgivarna,
kapitalisterna, förfäktade Adam Smiths
teori om den fria konkurrensen
och saknade varje intresse att
lindra arbetarnas lidanden. Deras
undergång ansågo de
längstgå-ende som ett nödvändigt ont för
att hindra jordens
överbefolkande. Arbetarnas skrivelser till
regeringen, hungerrevolter,
skadegörelser på maskiner och annat
arbetsmaterial resulterade endast
i försämrade förhållanden. Den
nya klassen var för svag, så länge
den saknade enhetlig
organisation, för att kunna påräkna
nämnvärt statsintresse. I
organiserad form framträdde på
1830-och 40-t. den moderna
arbetarrörelsen (se d. o.) som en
av samhällets maktfaktorer med
avsikt att framtvinga en lösning
av den brännande frågan. Detta
har lyckats i de flesta väsentliga
punkter (bättre bostäder och
löner, kortare arbetstid, tryggad
ålderdom, sjukhjälp m. m.).
Problemets lösning har sökts på tre
linjer: 1) Socialismen anser, att
orsaken till arbetarklassens
elände ligger i de enskilda
arbetsgivarnas företräde till
produktionens mervärde. Således bör A.
kunna lösas genom en omläggning
av produktionsförhållandena
därhän, att samhället övertager
produktionsmedlen. Detta utbyte av
individualism mot socialism som
samhällsorganisatorisk grundsats
måste anses som en
orimlighet, så länge individerna tänka
mera på sin egen fördel än på
samhällets. 2) Konservatismen.
En bestående samhällsordning
vinnes genom återgång till den
förkapitalistiska tidens
patriar-kaliska förhållande mellan
arbetaren och arbetsgivaren. Teoriens
genomförande faller dels på
omöj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
