- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
575-576

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarbostäder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

575

Arbetarföreningar—Arbetarinstitut

576

ligheten att förvissa sig om att
alla arbetsgivare vårda sig om
sina arbetares bästa, dels på
att parternas medlemmar nu äro
underkastade sina organisationers
vilja. F. ö. är den moderna
arbetaren ej hågad att anse sina
önskemåls uppfyllande som en
nådegåva utan som sin rätt. 3)
Liberalismen. Förhållandet mellan
arbetsgivaren och arbetaren blir
bäst, om det får utveckla sig i
frihet. Allt tredje mans
ingripande är förkastligt. Den fria
konkurrensen sovrar och stärker
det ekonomiska livet (se M a n
-chesterskolan). — Under
slutet av förra århundradet
framträdde den s. k.
socialreformatoriska riktningen,
vars slagord är statshjälp,
samhällshjälp och hjälp till
självhjälp; genom dessa allsidiga
strävanden till förbättring av
arbetarklassens villkor utjämnas
klassmotsättningarna, utan att
därför klasserna upphävas. På
denna väg har man nått fram
till vackra resultat i fråga om
arbetarskydd, arbetshygien,
arbetarbostäder, arbetslöner,
medling i arbetstvister m. m. Det var
Bismarcks och
katedersocialisternas (se d. o.)
socialreformatoriska arbete på
1870-t. i Tyskland, som gav
impulsen till liknande strävanden i
övriga Europa.

Arbetarföreningar för
tillvaratagande av gemensamma
intressen förekommo i större
omfattning först på 1800-t. De
avsågo trevnad (sällskapsaftnar),
inbördes hjälp (sjuk-,
begravnings- och under stödskassor),
kooperativ produktion 1.
konsumtion samt yrkesintressens
tillvaratagande (se Fackförening
och Arbetarrörelsen). —
Numera menas med A. vanligen de

sammanslutningar mellan
hantverkare, industri- och
grovarbetare, som förekomma i vissa städer
i ideellt och understödssyfte. De
äga merendels bibliotek, läse- och
samlingssalar och avsevärda
fonder.

Arbetarförsäkring och A r
-betarförsäkringsråd, se
Socialförsäkring.

Arbetarinstitut, vissa
bildningsanstalter för personer utan
högre skolbildning. Äldst bland
dessa är Stockholms
arbetarinstitut, stiftat 1880 av
d:r Anton Nyström. Sedan dess
ha c:a 500 dylika anstalter
uppväxt under namn av A.,
föreläs-ningsanstalter 1.
föreläsningsför-eningar. Undervisningen pågår
under vintermånaderna på
kvällarna, då kroppsarbetarna i
allmänhet äro lediga. Den utgöres
av allmänna föreläsningar och
elementära praktiska
undervisningskurser i modersmålet,
matematik, stats- och
kommunalkunskap, bokföring, hygien m. m.
Arbetarinstituten åtnjuta avsevärda

Stockholms arbetarinstitut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free