Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarkoloni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarkoloni—Arbetarrörelsen
578
statsanslag. — Stockholms
arbetarinstitut äger sedan 1894 eget
hus, inrymmande föreläsningssal,
bibliotek (c:a 11,000 bd), läsrum
m. m. För vården om institutet
svarar sedan 1883 A r b e t a r
institutsföreningen (80—-100 medlemmar, varav hälften
arbetare) samt styrelsen.
Arbetarkoloni, i allmän
bemärkelse samhälle utanför stad,
vilket består av arbetare (kallas
numera vanligen
arbetar-s a m h ä 11 e) ; i trängre
bemärkelse arbetsanstalt på landet för
arbetslösa. Den första A. av vikt
var Bodelschwinghs (se d. o.)
koloni Wilhelmsdorf (1882) vid
Bielefeld i Tyskland. — I Sverige
finns en A. nära Norrköping.
Arbetarkommun, se
Arbetarrörelsen, sp. 583.
Arbetarmarseljäsen, tyska
socialdemokraternas
älsklingssång (”Wohlan, wer Recht und
Wahrheit achtet”), diktades av
Jakob Audorf, och sjöngs första
gången (på franska marseljäsens
melodi) vid Ferdinand Lassalles
begravning 1865. Sjunges även i
Sverige i översättningen ”Nu upp
till kamp för frihet, bröder”.
Arbetarnas bildningsförbund,
se Arbetarrörelsen, sp. 586.
Arbetarråd, en i Ryssland
uppkommen institution, som är
organiserad efter industrier och
drifter samt tager direkt del i
dessas ledande (i motsats till
vanliga fackföreningar) och utövar
politisk verksamhet. Tidigast
uppkom en dylik organisation
•— som en frukt av socialistisk
propaganda — bland de ryska
industriarbetarna under
oroligheterna i Petrograd 1904—05. Då
bildades nämligen
fabrikskommit-téer av arbetare, och deras
styrelse kallades A., förk. ”rådet”,
ry. sovjet [savjä’tt]. Detta A.
Centrala arbetarrådet, Mcskva 1919.
undertrycktes emellertid snart
men återupplivades under
marsrevolutionen 1917 av Nikola j
Tjheidse, som, ehuru själv medlem
av dumans exekutivkommitté,
vid sidan av denna skapade ett
A., bestående av representanter
för industriarbetarna i
Petrograd. Detta ingrep omedelbart
kontrollerande i den provisoriska
regeringens verksamhet och
handlade ofta i öppen strid mot dess
beslut. Arbetarrådet i Petrograd
omorganiserades snart till det
Allryska soldat- och
arbetarrådet med en
verkställande centralkommitté, vars
ledare Tjheidse var. Han tillhörde
mensjevikerna och måste därför
avgå i nov. s. å., då bolsjevikerna
helt kommo till makten. Dessa
samlade all regeringsmakt i stat
och kommun till soldat- och
arbetarråd samt bonde- och
arbetarråd och genomförde således
”proletariatets diktatur”. — Det
ryska föredömet har efterföljts i
andra länder, särskilt i
Tyskland och Österrike efter
novemberrevolutionen 1918 samt i
Ungern. Se B o 1 s j e v i s m.
Arbetarrörelsen. Från den
äldsta kapitalismen vid
medeltidens slut och nyare tidens början
äga vi de första spåren av
allmänna arbetarrörelser, men först
genom den industriella
revolutionen i slutet av 1700-t. fram-
19. — L e x. I. Tr. 9. 6. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
