Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsens arkiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Arbetarrörelsens arkiv
586
(1922) omfattar så gott som hela
svenska storindustrien,
representerad genom särskilda yrkes- och
ortsförbund. Vid inträdet i dessa
föreningar måste arbetsgivaren
avgiva en på en ganska stor
summa lydande garantiförbindelse,
vilken föreningen äger uppsäga,
om han visar sig ohörsam eller
osolidarisk. För större samverkan
i vissa frågor bildades 1910 De
svenska
arbetsgivarföreningarnas förtroende-r å d, till vilket ett flertal
föreningar anslutit sig. — De
kampmedel, som parterna begagna sig
av, äro framför allt arbetarnas
strejker och arbetsgivarnas
lockouter (se
Arbetsinställelse). Strejker på den svenska
arbetsmarknaden förekommo
tidigast på 1860-t. Därefter ha de
år för år tilltagit i antal och
omfattning. En svår stöt fick
arbetarnas nyväckta klassmedvetande
1899, dä staten genom den s. k.
Äkarpslagen (modererad 1914)
lämnade lagligt skydd åt
strejk-brytare. 1902 års storstrejk var
riktad mot samhället i dess
helhet. Den var ett politiskt
påtryckningsmedel i rösträttsfrågan. De
närmaste åren tillväxte
spänningen på arbetsmarknaden mer och
mer, och parterna rustade sig till
strid. Mest brände frågan om
arbetsgivaren ensam skulle leda och
reglera arbetsstyrkan. Den stora
kraftmätningen inträffade 1909
med storstrejk (se Strejk) och
storlockout. Sedan c:a 12 mill.
arbetsdagar gått förlorade,
återställdes arbetsfreden igen. Nu
hade staten fått ögonen öppna
för vilken maktfaktor A.
verkligen var. Det var nödvändigt att
frångå de gammalliberala idéerna
och i stället efter
socialreforma-toriskt mönster (se
Arbetarfrågan) på allvar ta itu med
A. Den enda dittillsvarande
stats-åtgärden av betydelse för
bevarandet av arbetsfreden var 1906
års förordning om medling i
arbetstvister. 1910 och 1911 års
riksdagar sökte giva stadga åt
arbetsförhållandena genom försöken
att införa lagstadgade
kollektivavtal med skadeståndsplikt,
reglering av andra arbetsavtal,
speciell domstol i arbetstvister m. m.,
vilka förslag föllo i A. K. Likväl
har Högsta domstolen genom ett
prejudikat 1915 tillerkänt
kollektivavtalen rättslig verkan. 1920
trädde en ny lag om medling i
arbetstvister i kraft. — Även för
arbetsförmedlingen har staten
sörjt genom att bevilja
penningunderstöd till de offentliga
läns-anstalterna härför. Bland övriga
frukter av A:s påtryckning på
statsmakten är 1912 års lag om
arbetarskydd (se d. o.) samt de
fr. o. m. 1919 tillkomna
provisoriska lagarna om begränsning
av arbetstiden (se d. o.). I de
åtgärder, som vidtagits på
socialförsäkringens (se d. o.) område,
är det främst arbetarklassen,
som tillgodosetts. —■ Bland de
åtgärder, som vidtagits inom A.
för höjandet av svenska
arbetarens kulturella nivå, märkas
upprättandet av arbetarinstitut (se
d. o.) och föreläsningsföreningar.
I syfte att centralisera denna
verksamhet bildades 1912
Arbetarnas bildningsförbund (A. B. F.), som 1921
omfattade 20 fackliga, politiska,
kooperativa och kulturella
riksorganisationer med c:a 800,000
medlemmar. Det organiserar
biblioteks- och
föreläsningsverksam-heten inom arbetarklassen,
förmedlar bokinköp samt utdelar
anslag till studiecirklar och
föreläs ningskurser.
Arbetarrörelsens arkiv bilda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
