Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsens arkiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Arbetarsekretariat—Arbetarskydd
588
Arbetarrörelsens arkiv,
des 1902, på initiativ främst av
fil. d:r O. Borge, som en
avdelning av Stockholms
Arbetare-biblioteksförbund, under vars
styrelse det sorterade ända till
1 juli 1906, då det blev
Socialdemokratiska partiets och
Landsorganisationens gemensamma
egendom. A., som är inrymt i
Folkets hus i Stockholm, har så
långt det varit möjligt räddat
och samlat allt, som kan gagna
arbetarrörelsens historiska
bedömande och utforskning. Allt
begagnande av arkivets samlingar
är kostnadsfritt.
Arbetarsekretaria’t,
benämning på vissa utländska
upplys-ningsbyråer för arbetare. De
besvara kostnadsfritt frågor om
arbetarförsäkring, arbetarlagstiftning, arbetarorganisation m. m.
Tjänstemän äro avlönade
arbetar sekret er a re. Om A. i
Sverige, se
Landsorganisationen.
Arbetarskydd. Förra
århundradets hastiga industriella
utveckling medförde å ena sidan en
arbetarnas klasskamp riktad mot
arbetsgivarna och å andra sidan
statens strävanden att med
lagstiftningsåtgärder förändra
situationen till det bättre.
Bestämmelserna om arbetarförsäkring (se
Socialförsäkring),
medling i arbetstvister m. m. avsågo
ursprungligen endast den
lönta
gande kroppsarbetaren men ha
efter hand utsträckts att i de
flesta punkter gälla för alla
arbetare i annans tjänst. — Tidigast
framträdde krav på A. i England,
och 1802 tillkom där den första
arbetarskyddslagen (för
textilindustrien), som begränsade barns
arbetstid till maximum 12
timmar pr dygn (!). Senare ha
lagar- om A. i alla länder blivit allt
talrikare. Arbetslagar för barn
och kvinnor rörande ålder,
arbetstid och hygien ha oftast varit det
primära på området. I många
länder ha nu arbetarna
tillkämpat sig en lagstadgad 8-timmars
arbetsdag (i Sverige tillämpad
sedan 1 jan. 1920).
Trucksystemet, d. v. s. arbetslönens
utbetalande i produkter, har förbjudits.
Bestämmelser för bedrivande av
hemarbete ha givits till
förekommande av hygieniska vådor.
Föremål för internationell
behandling blevo
arbetarskydds-frågorna första gången på den [-arbetarskyddskonfe-rens,-]
{+arbetarskyddskonfe-
rens,+} som på Vilhelm II :s
inbjudan sammanträdde i Berlin
1890. Bland de inbjudna staterna
befann sig även Sverige-Norge.
Man kom överens om att vidtaga
vissa åtgärder rörande
fabrikstill-syn och fabriksstatistik samt
natt-och söndagsarbete m. m.
Berlin-konferensen var det första
internationellt officiella erkännandet
av arbetarfrågans rätt till
intresse från statens sida, och i
egenskap av det första försöket
till likformig
arbetarskyddslag-stiftning fick den stor betydelse.
1897 sammanträdde i Zürich den
första internationella
arbeta rskyddskongr essen
av opolitisk läggning. På denna
och några veckor senare på
kongressen i Bryssel diskuterades
möjligheten av en
internatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
