Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Argentit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Argentit—Arges
628
Hudtorkerier i Argentina.
tidens tronstridigheter i Spanien
isolerades A. en tid från
moderlandet, vilket medförde, att ett
oavhängighetsparti uppstod. 1816
förklarade sig Rio de la Platas
förenade provinser fria från
Spanien, och 1825 erhöll den nya
republiken sin grundlag. A.
försvagades länge av inbördes
strider mellan anhängarna av en
stark centralmakt i Buenos Aires
(unitarier) och dem som höllo på
provinsernas självstyrelse
(fede-ralister). Sedan den första
presidenten Rivadavia 1827
avgått, kom federalisternas ledare
Juan de Rosas 1835 till
makten och härskade som
diktator till 1852, då ett inbördeskrig
började, som slutade 1862 med
unitariernas seger. Trots
ständiga nya uppror gick A. efter
denna tid raskt framåt på grund
av invandringen från Europa, de
inhemska indianstammarnas
fördrivande och inre reformer, om
också finansförhållandena länge
utgjorde ett stort bekymmer.
Gränstvister med de
angränsande republikerna avvecklades flera
gånger genom skiljedomar.
Särskilt genom den kraftiga regering,
som förts av S a e n z P e n a
(president 1892—95 och 1910—
16), ha ordnade förhållanden
inträtt i A., som nu torde vara
en av Syd-Amerikas
livskraftigaste stater. Under världskriget,
då A. var neutralt, fick A:s
handel ett starkt uppsving.
Omsättningen blev 1908—18 tiodubblad,
och finanserna i hög grad
förbättrade. (Exportöverskottet
1920 över 30 mill. pund sterl.)
Efter freden ingick A. i
Nationernas Förbund. Då dess
delegerade i dec. 1920 förgäves fordrat
vissa förändringar i N. F: s
författning, bl. a. att alla ss.
suveräna erkända stater (således även
Tyskland) skulle tillåtas inträda
som medlemmar, framförde A.
genom sitt ombud,
utrikesministern Pueyrredon, sin vägran att
t. v. medarbeta i förbundet. Till
president valdes apr. 1922 M a r
-celo de A 1 v e a r, f. 1869. —
Se vidare C h a c o, P a m p a,
Patagonien, S y d - A m e
-r i k a.
ArgentiT, se
Silverförening a r.
Arge’ntum, lat., silver.
Arges [aTdjesj], flod i
Rumänien, flyter från Transsylvanska
alperna i s.ö. riktning och
utfaller i Donau vid Tutrakan s.ö. om
Bukarest. Har givit namn åt det
avgörande slaget under
centralmakternas offensivfälttåg i
Rumänien hösten 1916. Efter de
tyska truppernas inbrytande i
Valakiet samlades de rumäniska
huvudkrafterna väster om
Bukarest. Enligt en plan, som
uppgjorts av den franske generalen
Berthelot, riktade rumänerna
(under Averescus överbefäl) 6
dec. ett våldsamt anfall mot den
från Svistov anryckande
tyskbulgariska Donauarmén, medan
man förhöll sig defensivt mot
9:e tyska armén (v. Falkenhayn),
vilken anryckte från bergspassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
