Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argidag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Argidag—Argos
630
Anfallet kunde emellertid ej
genomföras, innan 9:e armén hann
ingripa; den rumäniska centern
sprängdes fullständigt, och
flyglarna måste under stora förluster
gå tillbaka mot öster. Bukarest
uppgavs utan svärdsslag.
Central-maktsarméerna leddes under
slaget av generalfältmarskalk v.
Mackensen.
Argidag, se A r d j i s j.
Argfver (av grek. argd/oi),
namn på invånarna i Argolis (se
d. o.), hos Homeros namn på
grekerna i allmänhet.
A’rgo, det skepp, varmed
argonauterna (se d. o.) företogo
sin färd till Kolkis.
A’rgolis, forngrekiskt
landskap i ö. Peloponnesos med
städerna Argos, Mykene, Tiryns och
Asine, den e g e i s k a
kulturens (se d. o.) främsta
fyndplatser. — A. bildar nu med
Korint en nomarki med 155,000
inv.
Argo’n (grek. argo’s,
overksam) är ett gasformigt
grundämne, som utgör nära 1 vol. %
av atmosfären vid jordytan. Det
förekommer även i vissa
mineralkällor och uranhaltiga mineral,
som vid upphettning avge A.
Redan Cavendish kunde 1795
visa, att, då kväve och syre
borttagas ur luften, en gasrest
återstår. Den engelske fysikern
Rayleigh fann 1894, att det
kväve, han framställde ur luft,
var tyngre än det, som bildades
av rena kväveföreningar, varav
han drog den slutsatsen, att
luftkvävet innehöll en okänd gas,
tyngre än kväve. Samma år
isolerades denna gas av Rayleigh
och Ramsay, som gåvo den
namnet A. — A. är en färg- och
luktlös gas, som vid 50
atmosfärers tryck och avkylning under
den kritiska temperaturen— 121°
C. förtätas till en färglös vätska,
som kokar vid -—-187° och
stelnar vid —189° C. Atomvikt
39,88. Kemiskt tecken Ar. Se
ä d e 1 g a s e r.
Argonaifta, se
Pappers-snäcka.
Argon?ui’terna (grek.,
”sjömännen på Argo”), deltagarna i
ett härtåg till Kolkis vid Svarta
havets östra kust, vid vilket
kungasonen J a s o n skulle
avlägga sitt mandomsprov genom
att hämta ”det gyllene skinnet”,
en av en drake bevakad
vädurs-hud. Med hjälp av M e d e i a,
dotter till konungen i Kolkis,
lyckades Jason genomföra sitt
uppdrag. — Kring argonauternas
tåg bildades en rik sagokrets,
som på 200-t. f. Kr. bearbetades
till en episk dikt av A p o 11 o
-nios från Rodos, ArgonguAika,
sedermera efterbildad av den
romerske skalden Valerius Flaccus.
A’rgo Na’vis, se Skeppet
A r g o.
Argonne [argå’nn],
skogsområde i n.ö. Frankrike mellan
Aisne och Meuse. Under
världskriget och särskilt under dess
första år var A. skådeplats
för långvariga och mycket
intensiva strider. De ställningar, som
de båda stridande intogo vid
ställningskrigets inträdande och
vilka sträckte sig mellan
Vienne-le-Chateau och byn Vauquois, s.ö.
om Varennes, förblevo i stort
sett oförändrade. I samband
med den stora amerikanska
offensiven v. om Meuse hösten 19IS
rensades även A. av franska och
amerikanska trupper (okt. 1918).
A’rgos (grek.; lat. A’rgus), en
med hundra ögon försedd och
därför aldrig helt sovande jätte, som
av Ilera sattes att bevaka den av
Zeus älskade lo. Denna befriades
av Hermes, som sövde A. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
