Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Arkiv
654
forskningens tjänst. Genom att
den moderna historieforskningen
bygger på källstudium, ha de
centrala A. numera utvecklats till
rent vetenskapliga institutioner,
medan man tidigare betraktat
dem som uteslutande
administrativa. Det uppstod en
Arkivvetenskap, som omfattade de
för ett A:s ordnande och
förvaltning nödvändiga kunskaperna. I
Frankrike, som gick i spetsen för
denna rörelse, inrättades 1821
École des Chartes, ett särskilt
institut för utbildandet av
arkiv-tjänstemän, och exemplet följdes
i flera länder. Samtidigt började
man uppföra nya
arkivbyggnader, vilkas brandsäkra
konstruktion och praktiska förvaringsrum
tillförsäkrade arkivalierna ett
bättre skydd, och vilkas rymliga
forskarsalar möjliggjort, att A.
kunnat anlitas i allt större
utsträckning. Vid mitten av 1800-t.
bröt ett nytt system för
arkivali-ernas ordnande igenom i
Frankrike, och detta segrade sedan
i alla andra länder. Detta,
som följer den s. k.
proveniensprincipen, avser, att
de arkivalier, som samlats på
grund av en viss myndighets
verksamhet, t. ex. en domstols,
skola bibehållas som ett
organiskt helt och icke som förr
splittras eller sammanblandas
med någon annan myndighets
handlingar. Denna både
praktiska och konsekventa princip har
numera bragt reda i
centralarkiven, som till stor del äro depåer
för dylika småarkiv. — Under
1800-t. omorganiserades eller
upprättades de förnämsta
centralarkiven, t. ex. A r c h i v e s
Nationales i Paris,
Public R e c o r d Office i
London, Geheime
Staatsar-c h i v i Berlin, A r c h i v o
Central i Madrid och
Federal Ar chi ve s i Washington.
Det påvliga arkivet, som
är det äldsta, grundades på 300-t.
och förvaras i Vatikanen.
Dessutom finnas utomlands stora
specialarkiv. Ett dylikt är det nya
tyska riksarkivet i
Pots-dam, som är sysselsatt med att
samla allt det väldiga
aktmaterial, som står i samband med
världskriget. — I Sverige
genomgår arkivväsendet f. n. en
kraftig utveckling, i det man söker
genomföra en starkare
centralisa-tion och större kontroll över de
mindre arkiven. Riksarkivet
(se d. o.) har utvecklats till
Sveriges centralarkiv, och närmast
under detta ha inrättats 4
landsarkiv (i Lund,
Göteborg, Vadstena, Uppsala) och en
arkivdepå (Visby). Ett
landsarkiv har till uppgift att
uppsamla och vårda äldre
handlingar, som tillhöra
administrativa myndigheter inom vissa
angivna län. Dessutom skall
landsarkivet vara en medelpunkt för
hembygdsforskning.
Landsarkivens bestånd härleder sig mest
från domstolar, länsstyrelser,
kronofogdekontor och
kyrkoför-samlingar. Vissa myndigheter,
ss. domkapitel och läroverk,
kunna få behålla sina A., om
lämpliga lokaler finnas. I regeln
överlämnas i landsarkivens vård
endast handlingar, som äro över
hundra år. Landsarkiven stå
under riksarkivariens överinseende
och förestås av en landsarkivarie.
Av de centrala ämbetsverkens
arkiv är Kammarkollegiets det
viktigaste. Detta,
Kammararkivet, har numera genom
riksdagens beslut 1921 delvis
kommit i Riksarkivets vård,
medan vissa yngre partier
kvarbli-vit hos kollegiet. Andra
bety
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
