Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkeologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Arkimedes-skruven—Arkiv
652
utan även för gaser, t. ex. för
luft.
Arkimedes-skruven, se V a t
-tenuppfordringsverk.
Arkipela’g kallas en större
samling öar med omgivande hav.
Främst användes benämningen
om den grekiska A., öarna
mellan Mindre Asien och Grekland.
Arkite’kt (grek, arki-, ärke-,
över, och te’kton, byggmästare),
titel, brukad av personer, som
efter studier i
husbyggnadskonsten utöva densamma i
praktiken; sedan 1915 en av K. M:t
fastställd titel för från Tekniska
högskolans avdelning för
husbyggnadskonst utexaminerade
elever. — Arkitekt u’r, se
Byggnadskonst.
Arkitra’v (av grek, arki, över,
och lat. tra’bes, huvudbjälke), i
grekisk och därav påverkad
byggnadskonst den på kolonnernas
kapitäl vilande, understa delen
av ett bjälklag. Se vidare K o
-1 o n n o r d n i n g.
Arki’v (av grek. a/rkei’on,
rådhus), urkundssamling, byggnad,
där dylik förvaras, eller
institution, som handhaver vården om
befintliga och inkommande
urkunder och handlingar
(arkiva’-1 i e r). A. indelas i offentliga och
enskilda, stats-, kommun-,
provins-, härads-, socken-, stads-,
familje- eller gårdsarkiv. A. har
Public Record Office, London.
Archives Nationales, förut Hotel de
Soubise, Paris.
även betydelsen av periodiskt
utkommande facktidskrift, t. ex.
Nordiskt medicinskt arkiv. — I
forntiden funnos A. hos judar,
greker och romare och förvarades
vanligen i tempel. I Rom finnas
ännu bevarade ruinerna av dess
statsarkiv, T a b u 1 a r i e t. Den
kristna kyrkan, särskilt
påvestolen, bevarade sina arkivalier i
kyrkor och kloster, och dessa äro
de äldsta A., som bevarats från
den tidigare medeltiden. På
1100-och 1200-t. börja stads- och
furstearkiv uppstå, de senare särskilt
genom inflytande från Syd-Italien.
Dessa A. sammanhängde intimt
med furstarnas kanslier, ty man
införde där de utgående och de
viktigaste ingående handlingarna
i kopieböcker och registratur.
Först sedan på 1400-t. den
skriftliga behandlingen av
förvaltnings- och rättsärenden införts,
kan man tala om A. i modern
bemärkelse. Varje ämbetsverk
hade sitt A. och ansvarade för
dess vård. — Under 1800-t. blevo
de offentliga A. föremål för
statens direkta omvårdnad och
cen-tralisationssträvanden. I de flesta
länder utvecklades de relativt
små furstearkiven till väldiga
centralarkiv för hela staten.
Samtidigt lades övriga offentliga
A. under statens kontroll,
inventarieförteckningar uppsattes och
urkunderna ställdes allt mera i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
