- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
663-664

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armborst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

663

Armenien

664

kommissarien. — A r m é g r upp,
två eller flera arméer
sammanförda under gemensamt befäl.
Denna svenska benämning
sammanfaller med den franska
(groupe d’armées), motsvarande
benämning inom
centralmakts-arméerna var under världskriget
Heeresgruppe. Inom
österrikiskungerska hären betecknade en
Armee-Gruppe en mindre armé
(se Häravdelning under Här).—
Armékår, beteckning för en
stridande enhet närmast större
än division (se d. o.). Den
sam-mansättes av ett kårkvarter,
vari i allmänhet även ingå
fullständiga förvaltningsorgan, ett
antal divisioner samt därutöver
särskilda tunga artilleriförband,
mången gång
pansarvagnsforma-tioner (tanks), vidare
flygeskadrar, en del andra specialtrupper
och trängformationer.
Armékårsförbandet användes i härar av
sådan storlek, att ett befälsorgan
behöver insättas mellan armé och
division. — Under världskriget
varierade antalet divisioner i en
armékår. Utbyten av divisioner
ägde även rum. I en första
krigsorganisation samt under rörliga
operationer torde armékåren få
en mera fast sammansättning
med bestämt antal divisioner
(två—fyra), i ställningskriget
bliver armékårsförbandet mera
en ren befälslänk under
arméchefen på visst frontavsnitt med
antalet divisioner varierande
efter behovet på detta avsnitt.

Armenien, en i Sèvresfreden
1920 erkänd självständig
republik under Nationernas Förbunds
skydd, avsedd att omfatta av
armenier bebodda områden
mellan Svarta havet, Georgien,
Aser-beidjan, Persien, Mesopotamien
och turkiska Mindre Asien. Dessa
områden, som före världskriget

Fordon i Armenien.

voro delade mellan Turkiet och
Ryssland, utgöras av skoglösa
högslätter med öst-västliga
bergskedjor, särskilt i s.
Sammanbindande de skilda områdena reser
sig Ararats bergsområden över
snögränsen, som här ligger på
4,000 m. höjd. Landets största
sjö är Wansjön, en avloppslös sjö
med ringa salthalt. — Huvudort
är Erivan; därinvid ligger A:s
religiösa centrum, Etsjmiadsin,
med armenisk-katolskt
biskopssäte. Andra viktigare städer äro
Erzerum, Wan, Bitlis, Diarbekr
och Kars. — Befolkningen
utgö-res av armenier, turkar, kurder,
perser samt ryssar. Utom
ifrågavarande armeniska områden
finnas spridda c:a 1 % mill.
armenier, som till större delen
bedriva affärsverksamhet och i
många västasiatiska städer helt
behärska handeln. Armenierna
tillhöra den indoeuropeiska
rasen, äro arbetssamma och
intelligenta. Deras språk är en själv-

Armeniskt brudfölje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free