Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IM
Asio—Ask
748
get mellan Caesar och Pompejus
stod A. på den förres sida och
slöt sig senare till Antonius men
ägnade sig från år 39 blott åt
litterära sysselsättningar. Utom
tragedier har A. skrivit en
skildring av de borgerliga krigen 60
•—42, vilken tjänat Plutarkos som
källa.
A’sio, se
Hornuggle-släktet.
A’sir, principat i Arabien vid
Röda havet mellan Hidjaz och
Jemen, under en härskare
tillhörande Idrisi-släkten. A. gjorde
under världskriget uppror mot
Turkiet, men har icke fått
formellt erkännande ss. oberoende
stat. I de fruktbara dalarna i det
inre av landet odlas säd, frukt
och bomull. Omkr. 1 mill. inv.
Asja’nti, Ashantee,
brittisk besittning i v. Afrika,
hörande till kolonien Guldkusten.
Landet är till större delen
skog-bevuxet och har rik tropisk
djurvärld. Guld, gummi, kakao,
kolanötter, palmolja, mahogny och
cederträ utföras till betydande
värden, guldsmides- och
vävnads-konst stå högt bland
infödingarna. Järnväg finnes från K u
-mas si (Coomassie) (24,000
inv.) till Sek ondi vid
Guinea-bukten. Invånarna äro
sudan-negrer, fetisjdyrkare, kända för
grymma människooffer- och
krigisk duglighet; de voro
ursprungligen delade i skilda stammar,
vilkas hövdingar gåvo tribut åt
konungen i Kumassi. Först efter
flera blodiga strider lyckades
engelsmännen 1896 här skaffa sig
protektorat; efter ett uppror
1901 annekterades landet. Omkr.
300,000 inv.
Asjo’ka, d. omkr. 230 f. Kr.,
konung i Magadhariket i Främre
Indien, övergick (omkr. 250) till
buddhismen och blev en av dennas
förnämsta befrämjare. Mer än 30,
språkligt ytterst intressanta,
inskrifter från hans regeringstid
äro bevarade.
Ask, arter av släktet Frdxinus
(fam. Olea’ceae). Höga träd med
vanligen parbladiga blad och små
blommor i täta blomställningar,
som bryta fram tidigt på våren.
Blomkrona obetydlig 1. saknas;
frukten är en vingad nöt. Många
arter i Europa, Nord-Amerika
och öst-Asien. I s. och mellersta
Sverige växer vild vanlig A.,
Fra’xinus exce’lsior, som även
odlas som parkträd, och vars
bark användes till garvning och
svartfärgning. Manna- A.,
Fra/xinus .o’rnus, inhemsk i s.
Europa och Orienten, ger ur
skåror i barken manna (se d. o.).
Värdefull ved erhålles av vanlig
A. och flera andra, i synnerhet
amerikanska, arter, t. ex.
Fra’xi-nus america’na, vit ask.
Ask. 1. Socken i Malmöh. L,
jämte Konga pastorat i Lunds
stift. 840 inv. — 2. Socken i
östergötl. L, jämte Ekebyborna
pastorat i Linköpings stift. 330
Asks kyrka i Östergötland. Etsning av
H. Wåhlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
