Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Ask—Askelöf
750
inv. Kyrkan, fr. 1100-t., en av
Östergötlands märkligaste.
Ask. 1. Fornnordiskt namn på
vikingaskepp, därav a s k m a n,
gammal benämning i England på
viking. — 2. Den förste mannen
på jorden enl. nordiska
mytologien; asarna funno på stranden
två träd, Ask och Embla, och
skapade av dem man och kvinna.
Aska, den fasta återstoden
efter ett brännmaterials
fullständiga förbränning. I vanliga
fall innehåller askan (råaska)
även en del oförbrända
kolpartiklar, medan den rena askan
sam-mansättes av enbart mineraliska
beståndsdelar, ss. silikat, fosfat,
sulfat och karbonat av kalium,
natrium, kalcium, magnesium och
järn. Färgen är gråvit 1., vid
hög järnhalt, rödgrå. Av
sal-terna äro företrädesvis
karbo-nater av kalium (i landväxter)
och natrium (i havsväxter)
lösliga i vatten, varför dessa salter
(pottaska och soda) framställas
genom urlakning av sådana
växters aska. Den vid förbränning
bildade askmängden växlar
betydligt. Inom industrien sätter
man därför vissa fordringar på
brännmaterialets askhalt och
avpassar inköpspriset därefter.
Sålunda böra goda å n g k o 1 ha en
askhalt av under 5 %, samma
siffra gäller för torv;
antra-c i t bör hålla under 3 à 4 % och
koks under 10 %. A. användes
även till gödningsmedel på grund
av kali- och fosfor syrehalten;
sättes ofta till i komposter. —
Vulkanisk A. och A sk
-tuff, se Vulkaner.
Aska. 1. Härad i östergötl. L,
omfattar socknarna Västra
Stenby, Hagebyhöga, Fivelstad,
Or-lunda, Varv, Styra, Ask,
Vinnerstad, Motala landskommun och
Västra Ny, — 2. Kontrakt i
Lin
köpings stift, omfattande
pastoraten Ekebyborna och Ask,
Vinnerstad, Motala, Västra Stenby,
Hagebyhöga med Fivelstad och
Orlunda, Västra Ny, Varv och
Styra.
Askaby, cisterciensiskt
nunnekloster i Askeby socken,
östergötl. 1., grundat under senare
hälften av 1100-t. Den nuv.
Askeby (se d. o.) sockenkyrka
innehåller delar av den samtidigt
anlagda klosterkyrkan, 1443
försedd med nytt kor och valv.
Aska, Dals och Bobergs
domsaga utgöres av ett tingslag,
omfattande häradena med samma
namn i östergötl. 1.
A’skalon, kuststad i Palestina
n. om Gasa, på 1400-t. f. Kr.
bebodd av kananéer, senare en av
filistéernas fem furstestäder,
försedd med praktfulla byggnader
av Herodes I. A. spelade en
viktig roll under korstågstiden och
förstördes år 1270 av sultan
Bibars. Nu blott ruinlämningar.
Askarfder, se S p o 1 m a s
-k a r.
Askeby, socken i östergötl. 1.,
jämte Bankekind pastorat i
Linköpings stift. 640 inv. Jfr Ask
a-by-
Askelöf, Johan
Kristoffer, f. 1787, d. 1848, journalist,
ämbetsman. A. utgav 1809—12
Polyfem, som blev
nyromantikernas organ i striden mot
akade-misterna; 1830 startade han
Svenska Minerva, vari han
uppträdde som en farlig motståndare
till L. J. Hierta och Aftonbladet.
A:s tidning utkom med 2—3
nummer i veckan och innehöll
utredande artiklar i estetiska,
ekonomiska och politiska ämnen.
Med A:s död upphörde Svenska
Minerva, som från 1846 delvis
skötts av Johan Johansson (se
A r g u s).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
