Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astrahan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Astrologi—Astronomi
788
Arabiskt astrolabium.
rörlig, båda försedda med sikten,
och begagnades till uppmätning
av vinkeln mellan två stjärnor
eller mellan en stjärna och
horisonten. A. är i denna form en
föregångare till sextanten. — För
uppmätning av astronomiska
koordinater begagnades A. av
mera komplicerad konstruktion,
närmast överensstämmande med
armillarsf ärens (sed. o.).
Astrologi’ (av grek. aste’r,
stjärna, och lo’gos, lära),
stjärn-tydningskonst, uppkom hos
kal-déerna och spridde sig därifrån
över den grekisk-romerska
världen. Under 1300- och 1400-t.
nådde A. sin högsta blomstring
men råkade småningom i
vanrykte och fick dödsstöten, då
Newton med sin gravitationslag
bevisade sanningen i de Keplerska
lagarna. Enligt A. stod den
enskilda människan direkt under
inflytande av himlakropparna.
Him-melssfären indelades i tolv ”hus”,
av vilka det första nämndes
horoscopus. Att bestämma dettas
läge vid en människas födelse
kallades att ställa dennas
horoskop (se d. o.). Ur detta ansåg
man sig kunna förutsäga hans
levnadsöden. Varje timme på
dygnet ansågs stå under
inflytande av någon av planeterna,
till vilka även solen och månen
räknades, och varje veckodag fick
namn efter den planet, under vars
inflytande dess första timme stod.
Varje kroppsdel behärskades av
sin planet, högra örat av
Satur-nus, det vänstra av Mars, det
högra ögat av solen och det
vänstra av månen etc. Färger och
metaller voro likaledes
associerade med planeter, guld med solen,
silver med månen, järn med
Mars, kvicksilver med Mercurius
etc., varifrån den ännu
förekommande användningen av
planeternas tecken för dessa metaller
härstammar ; grå färg med Saturnus,
vit med Jupiter, röd med Mars,
gul med Venus. — Astrolog
[-lå’g], stjärntydare.
Astrometri’ (av grek. aste’r,
stjärna, och me’tron, mått), se
Astronomi.
Astronomi’ (grek. aste’r,
stjärna, och ne’mein, bestämma),
vetenskapen om himlakropparna.
Den sysselsätter sig med deras
utseende och natur, deras lägen
och rörelser, såväl skenbara som
Astrologiskt veckodags- och
planetschema.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
