Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Aten
806
ställdes genom ”långa murarna”.
Vid agora uppfördes den
saluhall, s t o’ a, som senare kallades
Stoa p o i k i’ 1 e, ”Brokiga
hallen”, efter sina målningar (från
mitten av 400-t.). N.v. om agora
vid Kefissos’ strand låg parken
Akademeia, en omtyckt
promenadplats. Perikles’ tid och åren
närmast eftér hans död (senare
hälften av 400-t. f. Kr.) beteckna
höjdpunkten av A:s
arkitektoniska utveckling. Då fullbordades
det klassiska A., Sofokles’ och
Aristofanes’, Tukydides’,
Sokra-tes’ och Platons stad. Akropolis
smyckades rikare än förr med
tempel och statyer, och även över
den lägre stadens låga lertegelhus
reste sig enstaka praktbyggnader.
I Kerameikos-kvarteret byggdes
omkr. 435 Tese u stemplet
(Teseion), i ädel dorisk stil,
helgat åt Hefaistos och Atena,
det bäst bevarade i Grekland. Det
stod vid agora nära mynningen
av Trefotsgatan, som i en
båge n. och ö. om Akropolis förde
till Dionysos-teatern, s.ö.
Lysikratesmonumentet.
Dionysos-teatern.
om Akropolis, och som hade sitt
namn efter de trefötter, som på
dyrbart arbetade socklar här
uppställdes av segrarna i dramatiska
eller musikaliska tävlingar. Ett
ännu bevarat monument av
liknande slag är det lilla utsökta
rundtempel, som koragen
Lysi-krates uppreste vid Trefotsgatan
334 f. Kr. Från agora utgick även
D r o m o s, huvudgatan till D i
-p y 1 o n, dubbelporten, varifrån
vägen förde till Akademeia. N. om
denna väg låg som en förstad
utanför muren en fortsättning av
Kerameikos-kvarteret och s.
därom den främsta
begravningsplatsen, genomskuren av ”den heliga
väg”, på vilken
mysterieprocessio-nen drog till Eleusis. Utanför
stadsmuren lågo utom villor och
trädgårdar gymnasier, d. v. s.
öppna pelarhallar för
idrottsöv-ningar. Då skalder och filosofer
i dessa började samla åhörare,
förvandlades de till allmänna
läroanstalter, ryktbarast bland
dem det av Kimon anlagda
gymnasiet i Akademeia (jfr
Akademi). Blomstringstiden slöts
av peloponnesiska kriget, men
slutet av 300-t. medförde ånyo
en livligare
byggnadsverksamhet, främst knuten till Lykurgos’
namn. Ett nytt gymnasium,
L y k e i o n, som blivit berömt
genom Aristoteles, anlades ö. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
