Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Aten
808
Vindarnas torn.
staden; det var tillika
exercisplats. Det pan-atenaiska
stadion från samma tid låg i
s.ö., strax utanför stadsmuren vid
Ilissos. Nu ombyggdes i sten den
redan år 500 anlagda
Dionysos-teatern, som blev typen för alla
grekiska teatrar; den var delvis
insprängd i Akropolisklippan och
rymde 17,000 åskådare. I de
sista århundradena f. Kr.
hugnades A. med donationer i form
av statyer och byggnader av flera
av den hellenistiska världens
härskare. Så började Antiokos
Epi-fanes av Syrien (175—164)
uppföra Olympeion, det
kolossala Zeustemplet, som
fullbordades först av kejsar Hadrianus.
Kring templet uppväxte en ny
stadsdel, ”Hadrianus’ stad”, som
förenades med den äldre, ”Teseus’
stad”, genom en valvport, som
ännu står kvar. Ända till på
500-t. e. Kr. visade kejsarne och
rika privatpersoner sin beundran
för A,, som i Romerska riket
spelade rollen av universitetsstad,
genom utsmyckningar och
repara
tioner av äldre byggnader och
genom nyanläggningar. Den rike
Her odes Attikos (konsul 143 e.
Kr.) byggde en mindre teater,
O d e i o n, med tak av cederträ
och rymmande 6,000 personer;
dessutom försåg han Stadion med
marmorbänkar. Från sista årh.
f. Kr. är Vindarnas torn,
urtornet, vars yttre ännu är
bevarat. Men då år 529 på kejsar
Justinianus’ befallning filosof
-skolorna stängdes och templen
störtades eller förvandlades till
kyrkor, slocknade stadens glans
och A. nedsjönk till en vanlig
landsortsstad. 857 blev det säte
för en ärkebiskop. Efter latinska
kejsardömets upprättande 1204
kom A. först under släkten de la
Roche och 1394 under
florentina-ren Rainerio Acciajuoli; 1456
intogs det av turkarna; Partenon
utstyrdes med en minaret och blev
moské; pasjan inrättade harem i
Erekteion. Befolkningstalet hade
under dessa växlingar nedgått
från 100,000—150,000 fria och en
flerdubbel skara slavar under
blomstringstiden till omkr. 8,000.
För flertalet européer var A. blott
ett namn och en skuggbild, till
dess nyklassicismen vid
1700-t :s slut och 1800-t:s början
väckte ett nytt och fördjupat
intresse för Greklands fornvärld.
Bysantinsk kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
