Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aten - Atena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Atena
810
Kungliga slottet.
Under grekiska frihetskriget led
A. ny ödeläggelse; då det 1833
av turkarna utrymdes, hade det
300 inv. och låg helt i ruiner. —
Sedan A. i febr. 1834 blivit
Greklands huvudstad, har det hastigt
utvecklats till en europeisk
storstad med omkr. 200,000 inv. Med
hamnstaden Pireus räknar det
300,000 inv. Det har universitet
och andra läroanstalter, museer
och arkeologiska institut. A. är
Greklands viktigaste
järnvägsknut. Säte för grekisk-ortodoxa
kyrkans överhuvud och för en
romersk-katolsk ärkebiskop. Det
består av en äldre, halvt
österländsk stadsdel med trånga,
krokiga gator och låga hus samt en
modern del med breda avenyer.
Av A:s till ett 60-tal uppgående
kyrkor härstamma de flesta från
medeltiden och äro helt små;
märkligast är Lilla
Metropolen från 800-t. med antika
och bysantinska reliefer i
ytterväggarna. — Om A:s politiska
historia, se Grekland.
Ate’na (äldre form A t ene,
ofta kallad Pallas A.), i den
grekiska mytologien Zeus’
jungfruliga dotter, född ur hans eget
huvud i full vapenrustning. Bland
de grekiska gudarna intog hon
av gammalt en av de förnämsta
platserna; hos Homeros bildar
hon med Zeus och Apollon en
krets av högre gudomligheter.
Som naturgudomlighet
representerade hon den klara luftrymden;
hennes ursprungliga betydelse
försköts emellertid småningom
mot det intellektuella och etiska
området. Hon blev klokhetens,
den lugna besinningens och den
andliga klarhetens gudinna. Som
sådan åberopades hon som
be-skyddarinna för fredliga konster
och slöjder, för själens och
kroppens sundhet och utveckling. Som
krigsgudinna företrädde hon det
lugna modet gentemot Ares’
blinda stridsraseri. Icke minst
känd är hon som
stadsgudomlig-het för Aten, på vars borgklippa
(se Akropolis) hon dyrkades
som A. pr o’makos
(”förkämpe”, beskyddarinna), A. N i’ k e
(den segergivande) och A. p ar •
t e’ n o s (den jungfruliga); i
denna sistnämnda gestalt hade hon
till kultplats borgens och
stadens förnämsta tempel
Parte-n o n. Namnet A. p o 1 i a’ s
(stadsgudinnan A.) kännetecknar
henne som stadens
skyddspatro-nessa. A:s attribut voro egiden,
bröstpansaret, med den därpå
anbragta medusamasken
(gorgo’-neion), vidare lansen och ugglan,
Panorama över det moderna Aten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
