Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Atom
830
bestämning, se Molekyl). Äro
ekvivalentvikt och atomvärde
kända, kan atom vikten beräknas.
Berzelius var den förste, som
utförde noggranna
atomviktsbe-stämningar. Numera äro
atomvikterna för samtliga kända
grundämnen mycket noggrant
bestämda och fastställas av en
internationell kommission, som
varje år avlämnar en
redogörelse för nya rön. — Man
trodde förr, att atomvikten var
ett för varje grundämne absolut
konstant tal. Numera vet man,
att vissa undantag av teoretisk
betydelse finnas (se Isotopa
element). Angående
atomernas absoluta vikt har man
funnit, att en gramatom, d. v. s.
lika många gram av grundämnet,
som dess atomvikt anger, t. ex.
1 gr. väte, 16 gr. syre, 207 gr.
bly o. s. v., innehåller 7 X 1023
atomer. — Atomvärme
kallas produkten av ett grundämnes
atomvikt och samma ämnes
specifika värme. Dulong och
Petit ha visat, att denna produkt
är konstant och lika med c:a 6,4.
Ehuru många undantag finnas,
har mani i vissa fall med hjälp
av atomvärmet lyckats bestämma
atomvikten för sådana ämnen,
vilkas atomvärde ej kunnat
bestämmas med
molekylarviktsbe-stämningar. — Atomvärde
(valens) är det tal, som
anger ett grundämnes förmåga att
binda andra ämnen. Utgår man
från, att syres atomvärde är 2,
blir vätes atom värde 1, emedan
två väteatomer binda en
syreatom. I en molekyl vatten, H2O,
äro sålunda två väteatomer, H2,
bundna vid en syreatom, O. Efter
samma resonemang blir
aluminium trevärt, ty i föreningen
aluminiumoxid, A12O3, binda två
aluminiumatomer, Al2, tre
två
värda syreatomer, O3. Kol är
fyr-värt, emedan i föreningen
koldioxid, CO2, en kolatom binder
två tvåvärda syreatomer, O2. Ofta
har, som redan Dalton visat, ett
grundämne olika atomvärde i
olika föreningar. —
Atomvolym, Atomnummer, se
Grundämnen. — Ända intill
våra dagar har en skarp strid
stått om spörsmålet, huruvida
atomläran skulle anses blott som
en nyttig arbetshypotes 1. som
en faktisk bild av materiens
struktur. Genom upptäckten av
de radioaktiva elementen (se
Radium) liksom genom
röntgen-teknikens utveckling har
forskningen kommit till sådana
resultat, att atomernas existens
numera anses bevisad. Man vet,
att grundämnena icke äro
obetingat odelbara; så t. ex.
sönderfalla de radioaktiva ämnena i
enklare grundämnen jämte
elektroner. Rutherford har nyligen
lyckats sönderspränga kväve och
därvid erhållit helium och väte.
Elektronerna äro små, negativa
elektriska laddningar, som var
och en ha en massa av blott
av en väteatom. — Angående
atomernas struktur ha åsikterna
växlat. J. J. Thomson antog en
atommodell, enligt vilken
atomens inre skulle bestå av en stor,
positivt laddad kärna, kring
vilken negativt laddade elektroner
kretsa. Rutherford modifierade
bilden därhän, att den positiva
kärnan gjordes mycket liten. På
grundvalen av denna åskådning
har dansken N. Bohr utarbetat
sin berömda atommodell, i vilken
elektronerna anses röra sig kring
kärnan som planeterna kring
solen. Även andra modeller ha
föreslagits, bl. a. av
amerikanarna Lewis, Langmuir m. fl. Frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
