Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atmosfär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Atmosfäriska motorer—Atom
828
i de högre luftlagren (t rop o
-sfären), som ej påverkas så
mycket av jordytans mera
oregelbundna temperaturväxlingar,
framgåi’ av följande
medeltalsvärden :
l 3| 41 5| 6| 7| 8| 9| 10| km.
I— 4|—9|—16|—211— 29|—38| —44| — 511 gr.
I de allra högsta luftlagren
(stratosfären 1. i s o t e r
m-zonen) är temperaturen
däremot konstant eller tilltager
något med höjden. Detta antages
bero på, att vertikala
luftströmmar där saknas. Stratosfärens
temperatur är över Lappland
omkr. —45°, över Mellan-Europa
— 55° och över tropikerna —75
till — 80° C. Om optiska
förhållanden i A. se Luftspegling,
Re f r ak t i o n. — 2. Ett mått
för gasers tryck.
Normal-atmosfär är det gastryck,
som håller- jämvikt mot en
kvicksilverpelare av 760 mm. höjd vid
0° temperatur. En
normalatmosfär är ett tryck av 1,033 kg.
per kvcm. Ny atmosf är 1.
teknisk atmosfär är ett
tryck av 1,000 kg. per kvcm.
Atmosfäriska motorer, se
V i n d m o t o r e r.
Atmosfärisk elektricitet, se
Luftelektricitet.
Atofa’n (grek, nekande a och
to’fos, tuffsten, i medicinsk
terminologi giktknut), syntetiskt
framställt läkemedel med
förmåga att stegra utsöndringen av
urinsyra. Användes på grund
därav som medel mot gikt.
Ato’ll, se Korallrev.
Atom [atå’m] (av grek,
nekande a och te’mnein, skära;
odelbar), den minsta delen av
ett grundämne. Grekiska filosofer
i femte årh. f. Kr. (se
Atomi s t i k) uppfattade materien
som sammansatt av ytterst små,
odelbara kroppar, atomer. Infört
i kemien blev begreppet först
genom engelsmannen Dalton
(1766—1844), som antog, att
olika grundämnens atomer hade
olika vikt; däremot hade alla
atomer av ett och samma
grundämne lika vikt och även för
övrigt samma egenskaper. Då
kemiska ämnen reagera med
varandra, sker ingen omskapning av
atomerna; de åtskiljas vid
sön-derdelning och sammanföras vid
syntes. Detta antagande ledde
Dalton till uppställandet av
följande lag, kallad lagen om de
multipla proportionerna: ”Om
två grundämnen A och B med
varandra kunna bilda flera
kemiska föreningar, kan
förhållandet mellan de olika
viktsmängder av A, som förena sig med en
och samma viktsmängd av B,
uttryckas med enkla rationella tal.”
Så t. ex. fann han, att en och
samma viktsmängd kväve
förenades icke blott med en enda,
bestämd viktsmängd syre utan
även med dubbla denna mängd
o. s. v. — Ett grundämnes
atomvikt är den viktsmängd
av ämnet, som förenar sig med
16 viktsdelar syre (1. en enkel
multipel därav). Atom vikter na
äro sålunda endast relativa tal,
som ange vikten av ett
grundämnes A. i förhållande till
syreatomens vikt. Förr tog man
väteatomen till enhet och gav åt
denna vikten 1; syrets atomvikt
blev då 15,88. Numera har man
av praktiska skäl fastställt
syrets atom vikt till precis 16;
vätets atom vikt blir då 1,008.
Ett grundämnes atomvikt
fastställes genom beräkning av
förenings- (ekvivalent-) vikten, d. v. s.
den viktsmängd av ämnet, som
förenar sig med 8 viktsdelar syre,
samt genom beräkning av
atomvärdet (genom molekylarvikts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
