Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Attaché ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Attaché—Atterbom
834
Attaché, fr., se
Beskickning.
Attale’a, växtsläkte (fam.
PaTmae), till vilket räknas:
piassabapalmen, A.
funi’-fera, en brasiliansk palm, vars
bladskaft innehålla starka, till
tåg använda fibrer, piassaba,
och uricurupalmen, A.
exceTsa, med oljerika, ätbara
frukter. De benhårda nötterna av
A. funi/fera och A. Cohu’ne
användas till svarveriarbeten.
A’ttalos, se Pergamon.
Attenta’t (av lat. attenta’re,
försöka, angripa),planlagd
skadegörelse.
Atterberg, Kurt, f. 1887,
tonsättare, ingenjör. Har
komponerat symfoniska verk, operan
Härvard Harpolekare, baletten
Per Svinaherde, Balettskisser,
kantaten Järnbäraland m. m.
Atterbom, Per Daniel
Amadeus, f. 1790, d. 1855,
skald, professor i Uppsala i
filosofi 1828 och i estetik 1835, led.
av Sv. Akademien 1839. Redan
under skoltiden närdes hans
omåttliga läslust av Leopold, Lidner,
Franzén och tyska diktare såsom
Kotzebue, Wieland och Bürger.
När A. vid 15 års ålder blev
student i Uppsala, hälsades han
genast med stora förhoppningar av
”Vitterhetens vänner” (se d. o.)
och lärde i denna krets känna
Goethes verk och tyska
nyromantiken. Då Auroraförbundet
stiftades, blev A. dess självskrivne
ledare och formulerade i den
stora prologen i Phosphoros’ (se
d. o.) första häfte (1810)
programmet för den nya dikten, som
skulle uttränga den sterila
akademiska efterklangspoesien (se
Nyromantik). 4 år senare
framställde han i Epilog de tre
sångartemplen, de tre historiskt
givna skönhetsidealen: det gre-
27. — Le x. I. Tr. 30. 6. 22.
P. D. A. Atterbom. Målning av J. G.
Sandberg.
kiska, det fornnordiska och det
romantiska, det sistnämnda en
syntes av de bägge förra. Den av
ungdomlig glöd präglade
Eroti-kon, den subjektiva, vekt
trånande Eolsharpan och canzonen
Guld-åldren, jämte estetiska
avhandlingar om Bellman, Ehrensvärd
m. fl. äro A:s viktigaste bidrag
till Phosphoros. I Poetisk
Kalender utkommo den av Schellingsk
natursymbolik inspirerade cykeln
Blommorna, fragmentet Fågel
Blå, ett romantisk-filosofiskt
drama med folksagomotiv Allegro
och Adagio m. fl. 1817—19
företog A. en resa till Tyskland och
Italien och sammanträffade bl. a.
med den beundrade lärofadern
Schelling. En av ohälsa och
främlingskänsla inför tillvaron
orsakad inre disharmoni gav på
1820-t. vika för en försonligare
livsuppfattning, uttryckt i Fridsrop,
Dalbon m. fl. dikter samt i det
stora sagodramat Lycksalighetens
ö (1824—27, omarbetat 1834), den
svenska nyromantikens yppersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
