Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Attaché ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Attest—Attila
836
dikt. I rik rytmisk växling, i ett
språk som i musikaliskt välljud,
färg- och doftfylld poesi ej
överträffats, ger A. i Astolfs och
Felicias kärlekssaga det skönas
tragedi: individens skönhetsdröm
måste offras för plikten mot den
råa, ofta löjliga verkligheten,
men den räddas av den höga Nyx,
Natten, till det osynligas st
järnrymder, där lycksaligheten blir
salighet. — A:s viktigaste
vetenskapliga arbete är Svenska siare
och skalder, monografier över den
svenska litteraturens främste från
Stiernhielm till Bellman.
Atte’st (av lat. attesta’ri,
intyga), skriftligt intyg, betyg.
Attici’sm, attiskt, förfinat
språkbruk. — Attici’sterna
(2:a årh. e. Kr.) strävade att ur
grekiska språket bortrensa
oskönheter, som uppstått under
helle-nismens tid.
A’ttika, mellersta Greklands
sydöstligaste landskap, en halvö
på omkr. 2,200 kvkm., gränsar i
n. till Beotien, i v. till Megaris
och på övriga sidor till havet.
Till större delen utfylles A. av
kala berg, bestående av kalksten
och marmor; skog finnes endast
på få ställen. Det viktigaste
slättområdet befinner sig på
sydkusten kring staden Aten, åt n.ö.
och ö. begränsat av
bergssträckningarna Pentelikon och
Hymettos; bland andra
slätt-områden märkas
Maraton-slätten i ö. Landet bevattnas
sparsamt av några floder, bl. a.
Kefissos och 11 i s s o s.
Alarken är tämligen ofruktbar; dock
produceras icke obetydligt
olivolja och fikon samt något vin.
I bergstrakterna idkas fåravel
(ull är en viktig exportvara) och
bergsbruk, i synnerhet på silver,
bly, zink och marmor. I sydligaste
A. ligger bergverksdistriktet
Laurion med en redan under
forntiden betydande
blyproduktion. A:s invånare voro under
forntiden joner, under Greklands
storhetstid omkr. 400,000. I det
nuv. Grekland bildar A. med
Beotien en nomarki med 410,000 inv.
A’ttika, vågrätt avslutat
fa-sadparti ovanför taklisten.
A’ttila, d. 453, hunnernas
konung från 433. Med
målmedveten kraft trängde han flera
medtävlare åt sidan och härskade
från 445 från Pannonien (vid
Donau och Sava) till Ural över
skattskyldiga folk. Den
östromerske kejsaren Teodosius II
betalade även en väldig tribut.
Väl underrättad om västromerska
rikets inre svaghet, bröt A. 450
med en armé, som tros ha
räknat en halv million, in i
Gallien. Trier och Metz uppgingo
i lågor, och Orléans erövrades.
Kejsar Valentinianus’ fältherre
Aëtius (se d. o.) uppträdde nu
med sina bundsförvanter,
burgun-der, franker, sachsare och alaner;
västgöterna bildade en fristående
här under Teoderik. På K a t a
-launiska fälten mellan nuv.
Chålons-sur-Marne och Troyes
kom det på hösten 451 till
sammandrabbning. Hunnerna drevos
tillbaka till sin vagnborg, men då
västgotakonungen stupat och
förlusterna voro oerhörda, lät Aëtius
A. ostörd gå tillbaka över Rhen.
På våren år 452 bröt A. in i n.
Italien, men lyckades ej nå Rom,
troligen på grund av pest och
foderbrist. Året därpå, 453, firade
A. bröllop med den sköna
bur-gundiskan Ildico. Dagen efter
bröllopet fann man A. död. Det
antages, att han avlidit av
blod-störtning, men den burgundiska
folksagan visste snart berätta,
att Ildico dräpt honom för att
hämnas sitt folks nederlag. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
