Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Attila ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Attila—Aubade
838
Få medeltidsfigurer ha satt
folkfantasien i rörelse så som A.,
”Guds gissel”. Han är den tyska
sagans Etzel och Nordens Atle.
A’ttila, snörbesatt, kort
uniformsrock av äldre modell;
användes vid svenska artilleriet.
Attira’lj (fr. attirail),
tillbehör, utrustning.
A’ttisk, adj. till Ättika (se d.
o.), i överförd betydelse kvick,
skarpsinnig. — Attisk bas,
se K o 1 o n n o r d n i n g. —
Attiskt salt, fint, kvickt och
uddigt skämt.
Attity’d (fr. attitude, av lat.
a/ptus, avpassad),
kroppsställning; hållning.
Attmar, socken i Västernorrl.
1., pastorat i Härnösands stift.
3,310 inv.
Attraktio’n (av lat. attra’here,
draga till sig). Sprdkv. En forms
förändring på grund av
närstående ord i strid mot det
etymo-logiska eller grammatiska
kravet; t. ex. jag hade bort gått i
st. f. bort gå. — Fys. En kropps
inverkan på en annan så, att
kropparna närma sig varandra,
attraheras till varandra. A.
kan bero på elektriska eller
magnetiska orsaker eller på en till
sin natur ej utredd s. k. a 11 r
ak-tionskraft. Motsats till A.
är repulsion.
Attra’pp (fr. attrape, snara,
fälla, skälmstycke), hjälpmedel
för taskspelare; hölje för ett
föremål, avsett att vilseleda
angående dess karaktär. — A t
-t r a p p e r a, fånga; träffa (det
karaktäristiska) på kornet.
Attribu’t (av lat. attribu’ere,
tilldela), egenskap 1. kännetecken,
som tillägges en person eller
sak. — Fil. Se Substans.
-—• Språkv. Bestämning till ett
substantiv eller substantiviskt
ord. Attributen äro dels
ome
delbara: adjektiv- (sött
vatten), genitiv- (åns vatten),
pre-positions- (vattnet i ån),
adverbs-(dagen efter), infinitiv-attribut
(förmåga att se) och apposition
(se d. o.); dels medelbara
(förmedlade av ett verb) :
pre-dikativt A. 1. predikatsfyllnad
(vattnet är sött; man kallade
mannen skurk). — A 11 r i b u
-tiv satsförkortning
kallas ett attribut, som ersätter en
bisats, t. ex. uttröttad, lade han
sig att sova.
Attua’rier, germansk
folkstam. Se Chattuarier.
Attundaland, det östligaste av
de tre folkland (se d. o.), i
vilka landskapet Uppland var
delat under forntiden. Namnet
kommer av att A. omfattade åtta
hund ar en (se d. o.): Bro-,
Sollenda-, Sæmingja-, Arlende-,
Lang-, Sæ- och Lyhundare samt
Attundalands Bod,
omfattande Färingön (nu
Svartsjölandet), Lovön och östersjökusten
från Stockholm upp till
Edebo-viken. A. motsvarade alltså
ungefär den uppländska delen av nuv.
Sthlms län.
Atum, det egyptiska
Helio-polis’ gamla gudomlighet, tidigt
sammanställd med solen och i
denna form av Heliopolis’ präster
firad såsom den förnämsta
gudomligheten, genom vilken allt
annat blivit till och uppehälles.
Atypi’ (grek, nekande a och
ty’pos, förebild),
oregelbundenhet. — A t y’ p i s k, avvikande
från det vanliga. Användes
beträffande förloppet av en
sjukdom, en feberkurva e. d.
Au (lat. au’rum, guld),
kemiskt tecken för en atom guld.
Aubade Låba’d], (av fr. aube,
morgonrodnad), provensalskt ord
för den ”morgonsång”, varmed
trubaduren hyllade sin dam
utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
