Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Augustenborg—Augustinus
848
hålla ävenledes ganska betydande
undervisningsanstalter.
Augustenborg, slott på ön
Als, uppfört på 1770-t. Namnet
är överfört från ett äldre slott på
samma plats, efter vilket också
en sidogren av den danska
kungaätten (huset Oldenburg)
uppkallats. Denna gren, vars
fullständiga namn är
Slesvig-Holstein-Sonderborg-Augustenborg, härstammar från Kristian III:s son
Hans d. y. Bland dess medlemmar
märkas: 1. Kristian
August, f. 1768, d. 1810, svensk
tronföljare under namnet Karl
August (se d. o.). — 2.
Kristian, hertig av A., f. 1798, d.
1869, uppträdde 1837 som
pretendent på hertigdömena Slesvig och
Holstein, bidrog till Holsteins
uppror mot Danmark mars 1848
och landsförvisades med hela sin
familj. — 3. Fredrik, hertig
av A., f. 1829, d. 1880, övertog
sin faders (se A. 2) anspråk på
Slesvig och Holstein,
proklamerade 1863 sitt tillträde till
regeringen där och hyllades såsom
hertig under namnet Fredrik
VIII men måste 1866 draga sig
tillbaka till privatlivet.
Augu’sti (lat. me’nsis A.,
Augustus’ månad), åttonde
månaden i gregorianska kalendern,
sjätte i julianska. Svenska
namnet är skördemånad. 31
dagar.
Augusti’ner, gemensamt namn
för munk- och nunneordnar samt
andra andliga sammanslutningar,
organiserade efter någon av de
munkregler, som gå under
Augustinus’ namn. Den äldsta är
Augustin - korherrarna,
en klostermässig organisation av
präster från slutet av 1000-t.
1256 bildades Augus tin
-eremitorden genom
sammanslutning av flera italienska
eremitföreningar. Denna
organisation, den fjärde av medeltidens
tiggarordnar (se d. o.), utbredde
sig raskt, även till Frankrike
och Tyskland, men nådde dock
icke samma betydelse som
fran-ciskanerna och dominikanerna.
Till denna orden hörde det
kloster, i vilket Luther 1505 ingick.
I vårt land infördes den aldrig.
Augusti’nus. L Aurelius
A., f. 354, d. 430, västerlandets
märkligaste kyrkofader, från
Tagaste i Numidien, drevs efter ett
utsvävande och överdådigt
ungdomsliv att söka själsfrid i
mani-kéernas lära men fann icke där,
vad han sökte. 384 blev han
lärare i retorik i Milano, trädde
där i närmare beröring med den
nyplatonska filosofien och kom
även under inflytandet av biskop
Ambrosius. Slutligen bröt han
helt med sitt föregående liv och
mottog av Ambrosius dopet
påsken 387. Sedermera blev han
presbyter och biskop i Hippo i
Afrika och verkade som sådan
till sin död. — A. är en av
kyrkans flitigaste skriftställare. Sitt
liv har han framställt i sina
mycket bekanta Confessio’nes
(Bekännelser). Om A:s lära om
synden se A r v s y n d. Mot
Augustinus och hans moder. Målning
av Ary Scheffer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
