Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augustipäron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Augustipäron—Augustus
850
denna som bakgrund avteckna sig
hans tankar om Guds nåd såsom
det enda, som kan bringa
räddning. Ingen är förtjänt av
frälsningen, och endast genom Guds
outgrundliga nåd bliva somliga
utvalda därtill (se vidare P r e
-destination). Genom dessa
moment har A. utövat inflytande
på reformatorerna. Men han har
tillika utomordentligt höga
tankar om det yttre
kyrkosamfundets betydelse: kyrkan är kallad
att förverkliga Guds-staten på
jorden, och endast genom kyrkan
och hennes sakrament kommer
Guds nåd människorna till del.
— 2. Benediktinmunk, d. 604. A.
sändes 596 ss. missionär till
England, där han hade stor
framgång, organiserade stiftet
Canterbury, blev där biskop och
(senare) ärkebiskop, men
misslyckades i försöket att böja den gamla
keltiska kyrkan under Roms
lydnad.
Augustipäron, se P ä r o n
-träd.
Augustiäpple, se
Äpple-t r ä d.
Augustowskogen [aogo’stov-],
skogsområde i n. ö. Polen, norr
om Bohr, skådeplats för
slutakten i det s. k. vinterslaget
i Masur ien 1915, då mer än
30,000 man tillhörande fyra
ryska divisioner i samlad trupp
sträckte vapen.
Augustus, ”upphöjd”,
”vördnadsvärd”, hedersnamn, år 27 f.
Kr. tillagt Cajus Julius
Caesar Octavianus, f. 63
f. Kr., d. 14 e. Kr., Caesars
dotterson och adoptivson. A. blev
dennes namn ss. Roms förste
kejsare och blev sedan den
vanliga titeln på de romerska
kejsarna. — A. skyndade efter
Caesars mord till Rom för att
bevaka sina anspråk men blev
Augustus. Antik marmorstaty.
förekommen av Antonius. (Om
striderna med denne se
Antonius.) Efter Antonius’ död (30
f. Kr.) återvände A. som
segrare till Rom. — Ehuru nu i
verkligheten envåldshärskare, var A.
mån om att ej kränka sina
landsmäns frihetskänsla genom att
beröva dem de republikanska
formerna. Senaten bibehölls, även om
den praktiskt taget var utan
betydelse. I sin person förenade han
imperatorvärdigheten,
tribuni-ciska makten samt den religiösa
värdigheten som pontifex
maximus. — A. fullföljde Spaniens
erövring, varemot Germanien
genom Varus’ nederlag gick
förlorat. I övrigt verkade A. för
fred och återuppbyggande. Rom
förskönades, vägar anlades, och
styrelseformen för provinserna
förbättrades. Det sedliga och
religiösa livets upplösning sökte
han hejda genom att återuppliva
gudstjänstformerna. I sitt
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
