Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basses-Alpes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Basses-Alpes—Bastard
1150
Basses-Alpes [bass alp],
departement i s.ö. Frankrike. 90,000
inv. mot 105,000 1911. Huvudstad
Digne.
Basses-Pyrénées [bass [-pi-rene’],-] {+pi-
rene’],+} departement i s.v.
Frankrike. 400,000 inv. mot 430,000
1911. Huvudstad Pau.
Bassetthorn. 1. Ett
biåsinstrument av klarinettkaraktär med
stort omfång, uppfunnet 1770 och
använt bl. a. av Mozart. — 2.
Ett rörregister i orgel.
v. Ba’ssewitz, Henning
Friedrich, f. 1680, d. 1749,
holsteinsk diplomat, 1723—26
livligt verksam i Stockholm i de
holsteinska partiintressenas
tjänst.
Ba’ssiafett, se
Butyro-s p e r m u m och 111 i p e.
de Bassompierre [-[bassåp-piä’rr],-] {+[bassåp-
piä’rr],+} Frangois, f. 1579, d.
1646, fransk marskalk. B., som
deltagit i kampen mot
hugenotterna, ådrog sig Richelieus
misstänksamhet och satt 1631—42
inspärrad i Bastiljen. Under denna
tid skrev han memoarer, som äro
värdefulla bidrag till
karaktäri-stiken av hans tids Frankrike.
Basso-narok, Svarta sjön,
se Rudolf-sjön.
Ba’ssora, se B a s r a.
Ba’ssoragummi, se Gummi.
Ba’sso rilie’vo, ital., låg relief.
Bassorin, se Gummi.
Bass’ sund, sundet mellan
Australkontinenten och
Tasma-nien. B. är 225 km. brett och
uppfyllt av öar och korallrev.
Bassä’ng, vattenbehållare,
bäcken, t. ex. sim- och hamnbassäng.
—■ Geol. Landområde av flack
skålform, som bildas på grund
av bergarternas stupning mot en
och samma punkt.
Bast, det av trädgårdsmästare
vanligast begagnade
bindmaterialet. Bäst är raffiabasten,
som fås av palmen Ra’phia
Ru’ffia på Madagaskar. En god
B. kan man själv bereda av lind
genom att på våren avsåga
grenar och stammar i lämpliga
längder samt förvara dessa 6—7
veckor i vatten, varefter barken med
lätthet kan avskalas och basten
tillvaratagas. Jfr Bastceller.
Bast, Anton, f. 1867, dansk
frikyrkopräst,
metodist-episko-palkyrkans biskop över Norden
sedan 1920. B. är även
initiativtagare till och ledare av
Centralmissionen, metodisternas omfattande sociala
hjälpverksamhet i Danmark.
Ba’sta, sp. och ital.
interjek-tion, nog.
Basta’nt (av ital. basta/re,
vara tillräcklig), kraftig, hållbar.
Basta’rd (i bot. vanl. hybrid)
kallas avkomman av två olika
arter eller varieteter. I regel
kunna endast närbesläktade
organismer bilda B. Dylika uppstå
dock ej alltid ens mellan
närstående former, t. ex. icke mellan
äpple- och päronträd. B. giva i
regel avkomma vid parning med
endera av stamformen men äro
oftast sterila vid parning
sinsemellan. I naturen förekomma
ofta B. såväl mellan närstående
djurformer, t. ex. orre och tjäder,
lax och forell, karp och ruda, som
mellan ett stort antal växtarter.
I allmänhet företagas dock
korsningar genom människans
ingripande i avsikt att skaffa nya
former med föräldrarnas egenskaper.
Ett välkänt exempel härpå torde
vara B. mellan häst och åsna,
som kallas mula, om modern är
häst, i andra fallet mulåsna. —
I den moderna
ärftlighetsforskningen har begreppet B. fått en
mycket vidare definition. Där
förstås med bastard avkomman
ej blott av skilda arter och varie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
