Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basses-Alpes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Bastardbruk—Bastilj
1152
teter utan även av sådana
former, som, ehuru de enligt äldre
uppfattning räknas till samma
art, likväl genom olika
genotypi-ska anlag skilja sig från
varandra. — De regler, efter vilka
B. utbildas, undersöktes först av
Gregor Mendel på 1860-t. Se
Mendelism och
Ärftlig-h e t s 1 ä r a.
Basta’rdbruk, se K a 1 k c e
-mentbruk.
Basta’rdceder, se C h u k r a
-sia.
Basta’rdnäktergal, Hippola’is
hippola/is, en i större delen av
Europa — i vårt land i
Götaland — allmänt förekommande
tätting av fam. Sångare.
Näbben är vid basen platt och
bred, omedelbart framför
näsborrarna mer bred än hög,
näbbkanterna äro ej inböjda; pannan
är något höjd över näbben,
stjärten är tvär. Ryggen har en
olivgrön 1. gulgrå färgton,
undersidan är gul; över ögat finns ett
gult streck. Längden uppgår till
14—15 cm. Ägg 5, rosenröda,
svartfläckiga. B. lever i buskrik
löv- och blandskog och är känd
som en god sångare. Fridlyst.
Basta’rdsvärmare,
Anthro-ceri/dae, en familj fjärilar med
mer 1. mindre spolformiga
antenner och långa, smala framvingar.
Dessa senare äro hos släktet
Anthroce’ra blå- 1. grönglänsande
svarta med röda 1. gula fläckar
1. streck.
Basta’rner, den första
germanstam, som kom i beröring med
den antika världen. Från
Karpa-terna trängde B. mot Donaus
mynning omkr. 200 f. Kr. och
sammansmälte småningom med
där befintliga goter.
Bastborre, se Barkborrar.
Bastceller äro långsträckta
växtceller med kraftigt förtjoc-
kade väggar, vanligen bildade
av cellulosa men stundom
för-vedade. B. fungera såsom elastisk
stödjevävnad och äro oftast
ordnade i strängar eller bilda skikt
i växtdelarnas perifera delar
eller omkring kärlsträngarnas
silrörsdelar. Dessa senare sägas
därför bilda den s. k. b a s t
-zonen. I allmänhet uppgår
cellernas längd till 1—2 mm., men
hos t. ex. brännässlan ha B. av
upp till 77 mm. längd uppmätts.
Cellkaviteterna äro tomma, och
cellerna alltså döda.
Bastvävnaden hos t. ex. lin och hampa
användes som spånadsmaterial, hos
lind och Ra’phia-palmen som
bast (se d. o.).
Basti a, befäst hamnstad på ö.
kusten av Korsika, öns forna
huvudstad. B. är Korsikas
förnämsta handelsstad med god
hamn. Sardell- och korallfiske.
30,000 inv.
Bastien-Lepage [bastiä’ij
lopa’j], J u 1 e s, f. 1848, d. 1884,
fransk målare, slog igenom vid
mitten av 1870-t. med realistiska
motiv från det franska lantlivet.
För de svenskar, som på 1880-t.
studerade i Paris, fick hans konst,
som representerar en mera
moderat riktning av friluftsmåleriet,
en viss betydelse.
Basti’lj (fr. bastille), i allm.
borg med bastioner; egennamn
för ett kastell i Paris, byggt på
1300-t. till skydd mot
engelsmännen men snart begagnat som
Citadellet i Bastia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
