Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1237
Belgien
1238
Belgien. Landskap trän traaten kring Spa.
ning av munkar eller nunnor.
Mellanskolor och gymnasier stå
i allmänhet under
kultusministe-riets överinseende. De religiösa
striderna mellan klerikaler och
liberaler ha emellertid verkat
hämmande på skolväsendets
utveckling. Allmänbildningen och
läskunnigheten ha därför ända in
i senaste tid lämnat mycket
övrigt att önska. En stark
nationell flamländsk rörelse strävar
att göra det flamländska språket
likaberättigat med det franska.
Detta har delvis lyckats genom
språklagar, som gjort det till
undervisningsspråk i
folkskolorna och officiellt språk i de
flamländska landsdelarna. Den högre
undervisningen är dock i regeln
franskspråkig. — Historia. B. är
som självständig stat av ungt
datum, men dess folks historia
går långt tillbaka. Det gamla
belgiska Gallien var delat mellan
flera stridbara stammar:
atreba-ter, moriner, menapier, nervier
och trevirer, vilka på 50-t. f. Kr.
besegrades av de romerska
härarna under Caesar. Från romarna
övergingo de till de frankiska och
karolingiska härskarnas välde
och tillbragte oroliga
århundraden under olika dynastier. På
1100-t. börjar ett enastående
ekonomiskt uppsving i B. I det av
de romanska vallonerna bebodda
s. B. uppstår en intensiv
bergshantering och metallindustri och
i det av de germanska
flamlän-darna bebodda n. B. rika
handelsstäder och en betydande
textilindustri. Dessa städer, som
lågo vid de stora handelsvägarna,
hade på 1200- och 1300-t. sin
storhetstid, och Gent, Brügge och
Ypern voro då Nord-Europas
rikaste städer. I början av 1400-t.
samlades det splittrade B. under
hertigens av Burgund, Filip den
godes, spira (se Burgund).
Endast furstendömet Liége intog
under en furstbiskop en
särställning. Genom Marias av Burgund
gifte med Maximilian av
Österrike kommo de belgiska
länderna, som jämte det nuvarande
konungariket Hollands område
började kallas Nederländerna, fr.
Pays-Bas, under habsburgarna,
först under de tyska kejsarna
och frän 1555 undei’ Karl V:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
