Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Belgien
1240
Belgien. Kolgruvor och masugnar. Liége-distriktet.
ättlingar på Spaniens tron. Det
spanska väldet urartade snart
till ett hårt förtryck, särskilt i
de protestantiska
nordprovinserna, som 1579 gjorde sig fria (se
Nederländerna, historia).
De katolska belgiska provinserna,
som 1576 genom pacifikationen i
Gent anslutit sig till
nordprovinsernas frihetskamp, sökte snart
försona sig med Spanien. 1581
inkallade de likväl den franske
prinsen Frans av An j o u
och krönte honom till hertig.
Frans fördrevs snart, och den
spanske ståthållaren A 1 e x a n -
Belgien. Bondgård i Ardennerna.
der Farnese lyckades då
splittra flamländarna och
valtonerna. Efter en hjältemodig
kamp dukade de flamländska
städerna under, bl. a.
Antwer-pen (1585), vars ställning som
Nord-Europas handelscentrum nu
övertogs av det holländska
Amsterdam. B. kallades efter denna
tid vanligen Spanska
Nederländerna, vilka förblevo
under spanska kronan och måste
utstå långvariga fejder med den
nya holländska staten, avslutade
först med Westfaliska freden
1648, då de måste avstå vänstra
stranden av nedre Schelde, hela
Nord-Brabant samt Maastricht.
Förlusten var så mycket svårare,
som den hindrade dem från fri
bestämmanderätt över Scheldes
mynning och sjöfart. Frankrike,
som 1635 blandat sig i kriget,
fortsatte fejden tio år till och
tog genom Pyreneiska freden
1659 södra delen av Luxemburg,
hela Artois samt delar av Flan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
