Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Belgien
1242
Belgien. T. v. Kyrkan i Reninghe, t. h. Notre Damekyrkan i Nieuport, ödelagda
under världskriget.
dern och. Hainaut. Efter nya
förvecklingar gav freden i Nijmegen
1679 Frankrike återstoden av
franska Flandern och en ny del
av Hainaut. De fortsatta krigen
under Ludvig XIV: s regering
medförde inga nya territoriella
förluster för de belgiska
länderna, som dock i
Utrecht-freden 1713 på grund av
habs-burgarnas utgång i Spanien åter
lades under den österrikiska
grenen av ätten och fingo namnet
österrikiska
Nederländerna. Kejsar Josef II :s
reformnit framkallade 1789 ett
uppror, varigenom 1790 Belgiens
förenta stater proklamerades.
Trupper återställde snart det
österrikiska väldet, vilket dock
redan efter två år föll för franska
revolutionstruppers segerrika
invasion. Landet annekterades
formligen 1795 och gavs fransk
förvaltning. Vid den stora
uppgörelsen efter Napoleons fall
förenades det 1815 med Holland till
ett nybildat konungarike
Nederländerna under en furste av huset
Oranien. Missnöje med den av
Holland trots dess underlägsenhet
i fråga om folkmängd utövade
hegemonien samt religiösa
motsättningar framkallade 1830 en
revolution. Landet förklarade sig
oberoende och valde till konung
prins Leopold av Sachsen-Koburg.
En stormaktskonferens i London
ingrep emellertid och framdrev
15 nov. 1831 ett fördrag angående
skilsmässa mellan Holland och det
nya konungariket, som fick
namnet Belgien. Enligt detta
fördrag övergick hälften av
Luxemburg och Limburg till Holland
och Schelde förklarades öppen
för båda ländernas sjöfart. B.
förklarades neutralt under
stormakternas (Englands,
Frankrikes, Rysslands, Österrikes och
Preussens) garanti. Holland
vägrade emellertid att underteckna
fördraget och föll till föga först
sedan franska trupper ryckt till
B:s hjälp och en fransk-engelsk
flotta blockerat
Scheldemynnin-gen. Men formellt kom ingen
uppgörelse till stånd förrän 19
april 1839 i London.
Konungariket B. utvecklade sig under
Leopold I (1831-—65) mycket
raskt i materiellt hänseende.
Industri och handel gjorde snabba
framsteg. På det inrikespolitiska
området rådde däremot
splittring mellan klerikaler och
liberaler, vilket försvårade
reformarbetet. Kort efter det Leopold
II (1865—1909) bestigit tronen,
kom försvarsfrågan i förgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
