Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benedicks ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Benediktiner—Benediktion
1276
(Prospero Lambertini),
f. 1675, påve 1740—58, fördes till
påvetronen tack vare ådagalagd
eminent duglighet. Han införde
reda i kurians finansväsen genom
att utnyttja dess naturliga
tillgångar, övade sträng kontroll över
prästernas utbildning och vandel
och ställde stora anspråk på
biskoparna. Hans utrikespolitik
gick i försonlighetens anda, och
även i religiösa spörsmål visade
han stor fördragsamhet samt
bidrog genom sina framstående
personliga egenskaper till att i hög
grad höja påvestolens anseende.
Han var även verksam som
religiös och vetenskaplig författare
och var den ledande själen i flera
lärda samfund. — B. XV
(Gia-como della Chiesa), f.
1854, d. 1922, tillträdde sitt
ponti-fikat omedelbart efter
världskrigets utbrott och hade en svår
ställning som överhuvud för
katoliker på båda de krigförande
sidorna. Han sökte flera gånger
ehuru förgäves medla och
utsände utan resultat en fredsnot 1917
men lyckades dock genom takt
och diplomatisk skicklighet
upprätthålla påvedömets andliga pre-
Benedictus XV. Målning av H. Umbricht.
stige. Han vann en betydelsefull
framgång genom återknytande av
förbindelserna med Frankrike
1921 och anses ha förberett en
uppgörelse med Italien.
Benediktiner, munkar och
nunnor i kloster med Benedictus’
av Nursia regel. Dylika kloster
anlades inom hela romerska
kyrkans område, och deras
invånare utförde en lång tid framåt
ett välsignelserikt arbete i såväl
den materiella som den andliga
odlingens tjänst (bl. a. inlade de
stora förtjänster om bevarandet
av den antika och den
gammalkyrkliga litteraturen genom
flitigt avskrivande av
handskrifter). Men efter hand som
klostrens maktställning utåt
stabiliserades, slappades den forna
tukten och allvaret, och klostren
blevo på många håll härdar för
dagdriveri och sedeslöshet.
Reformrörelser uppstodo då tid efter
annan, av vilka den mest
betydande är den från klostret Cluny
i Burgund utgående (se vidare
Cluny). En namnkunnig
nybildning på benediktinsk grund
är vidare
cisterciens-or-den (se d. o.). Medeltidens sista
århundraden beteckna emellertid
en uppenbar tillbakagång, och
först under motreformationens
tid får benediktinorden nytt liv.
Under denna period har den
ånyo inlagt stora förtjänster om
det vetenskapliga arbetet.
Benediktin-likör, m u n k
-likör (båda namnen lagligt
skyddade), likör, som
ursprungligen framställdes i
benediktin-klostret i Fécamp och som
numera tillverkas fabriksmässigt i
denna stad. B. får sin säregna,
fina arom av ett stort antal
kryddor, som användas vid
tillverkningen.
Benediktio’n (av lat. bene-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
